Några briljanta idéer för att åter ge Mjölby respekt

Först måste vi börja med att avhända oss en floskel: "Världsvan och hemkär".

Mjölbys berömda rondellpotatis bör få sällskap av fler landmärken, föreslår skribenten.

Mjölbys berömda rondellpotatis bör få sällskap av fler landmärken, föreslår skribenten.

Foto: Mia Karlsvärd

Insändare2021-02-13 11:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vår världsvana kommer av viljan att växa och vår nyfikenhet på framtiden och vad som händer i omvärlden. Vi tar tillvara de möjligheter som ges. Hemkär, står för stoltheten över den egna hembygden.

Läser man detta så inser man hur allmängiltigt man uttrycker sig. Så till den grad att det kan gälla vilken kommun i landet som helst, och tanken är väl ändå att säga något som är specifikt för Mjölby? 

Blotta tanken på att någon tjänsteman fått i uppgift att formulera ovanstående på betald arbetstid, ger mig gåshud. 

Alldeles förenat med ingen kostnad alls, kommer jag nu att slänga till er några köttben:

"Hör hur alla suckar: Gud så många truckar!" Specifikt för orten, men man får sudda bort den japanska nationalsymbolen. Kanske någon tar illa vid sig av vårdslöshet med gudsbegreppet.

"Kamrater ni kommer väl, till våran potatisrondell!" Specifikt Mjölby, och nu finns det inte mer värt att nämna av särart. "Orten där hjulen snurrar" var ju lite vitsigt, men tyvärr har kvarnhjulen stannat för länge sedan, och då syftar man på företagsamheten istället, och då är det precis som varsomhelst.

Vi har ju faktiskt fått en ny rondell centralt placerad, och den tänker man kalla för nåt i stil med "Jag må han leva!" Detta för att vi fyller hundra år, och med tanke på närheten till Skänninge och Vadstena, vill man helst förbigå detta med tystnad.

Hundra år är bara som en liten bula på vägen jämförelsevis. Jag har ett mycket bättre förslag, och jag rår inte för min skarpsynthet, då denna är medfödd. Som en pendang till tidigare omnämnd cirkulationsplats föreslår jag en staty av en bonde lutad mot sin väldiga arbetshäst i brons, döpt till "Min kamp". Han som var förutsättningen för vår potatisbygd.

Med anledning av att staden alltid framhåller sitt rika musikliv, så ska på sockeln förefinnas texten: "En God Häst Drar Fort." 

Utanför stadshuset har vi Carl Milles staty "Danserskorna". Jag föreslår att man flyttar denna till en plats mitt i Svartån, och ersätter den med kommunens ordförande Cecilia Burenby.

Man kunde anlita "Rondellen", som vårt arbetskooperativ heter, att utföra denna i papier maché, dels för att hålla kostnaderna nere, dels för att den inte ska behöva överleva särskilt länge.

Texten på sockeln: "Följ Alltid Cecilias Exempel."

Se där hur vi med lite taktiska åtgärder åter kan ses med respekt från omgivande orter, samt av turister och förbipasserande. 

Allra blygsammast vill jag härmed tillskriva undertecknad dessa briljanta idéer.