Svar på "Inget ont som inte för något gott med sig", 31/3.
Jag vill även belysa andra problem inom förskolan. Just nu utbildar sig min dotter till förskolepedagog, men börjar redan att tvivla på sitt yrkesval. Trots att hon inte ens börjat jobba på ”riktigt”.
Under sommarmånaderna har hon vikarierat där underbemannade förskolor behövt personal. "Mamma, jag vet inte om jag orkar", säger hon med förtvivlad röst. "Man tror inte att det är små barn, vad ska jag göra?” Hon berättar om vad små barn gör mot varandra och framförallt vilket språk som används.
Det gäller väl inte mitt snälla barn, tänker du. Jo, det kanske det gör! Ta reda på vad som verkligen händer på förskolan. Var intresserad! Det är inte pedagogens arbete att uppfostra ditt barn, ansvaret är ditt som vårdnadshavare.
Problemet ignoreras oftast som ett resursproblem. Det är större än så. Kanske dags för Corren att ta tag i detta samhällsproblem. Förskolebarnens föräldrar och politiker har ett stort ansvar för att göra pedagogens arbete till det roliga arbete det faktiskt är. För stora barngrupper är inte hållbart!
En förskolepedagogs utbildning är på 3,5 år. En elev hinner alltså lära sig rätt mycket om små barns förmågor och utveckling. Pedagogen är på jobbet för att utveckla ditt barn genom pedagogiskt arbete. Låt dem göra sitt jobb. Högre lön och funktionella arbetskläder vore ju inte heller så dumt!
Till sist, snälla, släng bort ordet dagis, det heter förskola. Ge förskolepedagogerna den respekt de förtjänar. De tar ju hand om det finaste vi har!
Maggie