Nyligen beslutade regeringen att kommunerna får införa miljözoner, vilket i praktiken kan innebära dieselbilsförbud, beroende på vilken miljöklassning zonen får. Det är mycket konstigt att regeringen inför detta utan konsekvensbeskrivning och utan debatt i riksdagen.
Detta är ett stort svek som både drabbar tillfälliga besökare och alla som behöver sin dieselbil för sitt dagliga transportbehov. Det verkar som om politikerna har missat den tekniska utvecklingen och att det redan pågår en övergång till miljövänligare förbränningsmotorer och till el- och hybridbilar. Förändringarna bör fortsätta successivt i takt med att bilparken förnyas och inte genom huvudlösa förbud.
Elbilar innebär minskade utsläpp, men de löser inte alla problem. Oberoende av drivsätt bildas damm- och slitagepartiklar som är minst lika farliga som avgaser och partikelutsläpp från dieselbilar. Detta problem är speciellt stort nu på våren när gator och gångbanor som har varit sandade och saltade torkar upp efter snösmältningen. Sanden mals sönder och ger stora mängder farliga partiklar. I många städer i södra Europa förekommer regelbunden städning med dammsugande sopbilar eller med spolbilar som rengör med vatten. Den logiska slutsatsen är att vi genom att införa effektivare städning av gator och trottoarer kan undvika körförbud och krångliga zoner.
Det måste gå att hitta bättre lösningar på storstädernas trängsel- och miljöproblem än att förbjuda dieseldrivna personbilar. En idé är att anordna parkeringsplatser eller parkeringshus vid lämpliga knutpunkter så att det blir enkelt för bilpendlare och tillfälliga besökare att fortsätta sin resa kollektivt. P-biljetten kan inkludera fria resor i kollektivtrafiken under parkeringstiden.
Långpendlaren