Daniel Åkerman gör två tydliga fel i sin ledarartikel: Han använder ordet ”konsumtionsmål” i två helt olika betydelser men visar det inte för läsaren. Som en fortsättning på ändrad betydelse av ordet ”konsumtionsmål” påstår han att det egentliga målet är att minska vår konsumtion, vilket är fel. Jag ska förklara.
Utsläpp av växthusgaser kan redovisas på olika sätt. Ett sätt är att ange hur mycket som släpps ut inom Sveriges gränser. Detta sätt kallas produktionsperspektivet eftersom utsläppen kommer från den produktion vi har inom landet. Produktionsperspektivet är det som oftast används som mått på växthusgasutsläpp.
Ett annat sätt är att redovisa utsläppen som uppstår vid produktion av de varor vi konsumerar. Det kallas för konsumtionsperspektivet.
Om vi utgår från produktionsperspektivet och lägger till utsläpp uppkomna i andra länder vid produktion av varor som vi konsumerar i Sverige, och drar ifrån utsläpp uppkomna i Sverige av varor som vi exporterar, så får vi konsumtionsperspektivet. För Sverige minskar utsläppen ur produktionsperspektivet men de ökar i något snabbare takt utifrån konsumtionsperspektivet. Det som kallas ”konsumtionsmål” i Miljömålsberedningens utredning är alltså mål för begränsningar av utsläpp orsakade av vår konsumtion. Att detta kan vara svårt att mäta och kontrollera – så som fyra klimatforskare påpekat enligt Åkerman – är en annan sak.
I ledarartikeln låter Åkerman ordet ”konsumtionsmål” betyda att vi ska sätta begränsande mål för vår konsumtion, vilket miljömålsberedningen alltså inte handlar om. Åkermans resonemang landar i att minskade utsläpp av växthusgaser skulle vara civilisationskritiskt och människofientligt och kopplar samman detta med den globala bristen på livsmedel som uppstår till följd av Rysslands krig mot Ukraina. Detta är helt missledande och kan skrämma många människor.
Miljörörelsen vill rädda vår ekonomi och vår civilisation genom hållbart nyttjande av jordens resurser och då måste även miljöbelastningen orsakad av vår konsumtion begränsas, vilket FN:s (IPCC:s) senaste rapport understryker med kraft.