Svar på debattartikeln "Destruktiva mansnormer är skadliga" (19/11):

När jämställdhetsrådet skrev om könsrollen för män så handlade debattartikeln till del om mäns normer. När det skrivs om den kvinnliga könsrollen brukar det alltid till 100 procent handla om strukturer, det vill säga det påstås ligga utanför kvinnan själv. Hur kommer detta sig?

Jämställdhetsrådet måste givetvis kunna förklara båda könens utfall utifrån samma kombination av strukturer och normer. När Margaretha Winberg var jämställdhetsminister så skapades nätverket Ruter Dam. Jag förstår bakgrunden såhär. Hon ansåg att det finns en könsskillnad i tänkande, och att den könsskillnaden gör det svårare för personer av underrepresenterat kön bland överordnade att ta sig fram.

Om detta stämmer så kan man hävda att könsfördelningen avseende föräldraledighet samt personal inom förskola och skola skapar en feminin miljö som försvårar för pojkar. Då skulle det behövas något projekt Hjärter pojke för att väga upp detta. Man skulle exempelvis kunna testa i ett län att ge föräldrar möjlighet till växelvis vårdnadsbidrag under tiden före förskoleklass, och sedan jämföra resultatet avseende studieresultat, kriminalitet etcetera med hur detta har utvecklats i de andra länen. Om man använder standardiserade växlingsdagar så kan en vikarie ha två vikariat att hoppa mellan. Holter och Aarseth berör objektrelationsteorin i sin bok "Mäns livsvillkor", men det är en teori som inte har testats empiriskt såvitt jag vet. Beträffande (bristen på) pappapolitik hänvisas till R Klinths, "Göra pappa med barn", Borea, Umeå 2002.

Livsinkomst kan beräknas på en mängd olika sätt, med vitt skilda resultat. Det finns således stora felkällor. Det vore intressant om jämställdhetsrådet offentligt redovisar sin beräknade genomsnittliga livsinkomst för personer av respektive kön i stället för differensen, samt hur de har kommit fram till denna. Det kan då gärna jämföras med följande sätt:

Man tar ut namn och personnummer från alla, eller ett obundet slumpmässigt urval, av personer som tog någon examen under föregående år. Man adderar just deras faktiska inkomst fram till examen med den genomsnittliga inkomsten för personer med samma examen fram till en given pensionsålder samt en beräknad pension utifrån denna inkomst. Undersköterskans inkomst adderas med genomsnittlig undersköterskelön, läkarens med genomsnittlig läkarlön. Det finns givetvis felkällor även i det sättet att räkna, men jag gissar att man då åtminstone kommer i rätt härad på gruppnivå.