Vi behöver fler barn och ungdomar som växer upp i hem där normen är att gå till ett arbete.

Om kommunen gjorde en stark satsning på ett fåtal insatser borde vi få ner antalet som använder socialt bistånd i kommunen.

1. Att låta varje person som får jobb behålla de första 2 000 kronorna när en person får arbete, utöver deras socialbidragsnorm. Detta skulle göra det direkt lönsamt även för familjer med många barn, även om bara ena föräldern fick arbete. Om båda fick arbete skulle det göra en större skillnad, det skulle hjälpa även kvinnor att komma in på arbetsmarknaden.

2. Gå igenom och hjälp de som borde vara sjukskrivna att få igenom det genom att kartlägga och följa upp det som krävs för att personen ska räknas som sjukskriven, enligt Försäkringskassan. Låt de som inte kan jobba få rätten till den rehab de behöver och sluta belasta kommunen med kostnader som borde ligga på statlig nivå.

3. Se till att det blir en ekonomisk effekt i de fall som personen inte vill ha arbete, trots de andra två insatserna. Det vill säga, de som kan jobba, men inte vill ta ett arbete trots att de kan utan gör sig själva icke-anställningsbara, så kallade bidragsproffs.

4. Låt var person som går på socialbidrag träffa handläggare varje månad och påvisa hur denne har tänkt att komma ut i självförsörjande, som månaden efter följs upp, inte bara genom att söka ett visst antal arbeten. Låt dem redovisa vad som inte fungerat och hur de ska förändra sitt arbetssätt framåt.

Detta skapar en känsla av ansvar för sitt eget liv och kanske också ger personen möjlighet att se sin situation mer objektivt.

Ett bra samhälle är ett samhälle där vi alla bidrar.