Svar på nyhetsartikeln "Eva vill hjälpa till som rastvakt – men skolan säger nej" (2/3):
Rektorerna på Vist skola nobbar Eva Sträng och gruppen pensionärer som vill engagera sig ideellt på skolan i form av frivilliga rastvärdar. Anledningen är mycket oklar då rektorerna själva avböjer att kommentera beslutet i Correns artikel.
Eva och hennes grupp vill varken vara poliser, psykologer eller lärare, utan helt enkelt bara finnas där för barnen i syfte att skapa trygghet och lugn, och det finns många lyckade exempel från liknande projekt i andra kommuner. Rektorerna på Vist skola och utbildningsförvaltningen har inte ens bemödat sig med att ta del av pensionärernas väl utarbetade förslag.
Fundersamt börjar jag tänka att det rentav handlar om en prestigefråga från rektorernas håll efter den kritik som riktats mot dem tidigare. För vilken anledning finns det annars att rektorerna på Vist skola säger nej till en så värdefull extra resurs?
Linköping kommuns utbildningsdirektör Robert Bredberg kommenterar beslutet att inte tillåta frivilliga rastvärdar på Vist skola i ett inslag i Sveriges Radio och menar att detta är “kommunens hållning”. I samma inslag beskrivs att beslutet backas upp av kommunjuristen.
När föräldrar till barn på skolan ifrågasätter beslutet svarar rektorerna att det är ett beslut som de inte själva kan påverka och hänvisar också till kommunens jurist. Men i Correns artikel beskrivs hur det är skolans rektorer som avgör från fall till fall. Linköpings kommun har inte någon policy som gäller frivilligas insatser i skolan.
Vid efterforskningar visar det sig att det inte finns något officiellt beslut fattat av någon kommunjurist (Dnr Bou 2025-220). Det går heller inte att begära ut något underlag från utbildningsförvaltningen i frågan då det enligt förvaltningen benämns som “ett internt arbetsdokument”. Med andra ord går det inte att hitta någon skrivelse som faktiskt redogör för vad Robert Bredberg menar med “kommunens hållning”.
I den elevenkät som skolinspektionen genomförde 2023 framkommer hur en stor andel av eleverna upplever att det ibland, sällan eller aldrig är arbetsro på lektionerna. Tidningen Vi Lärare skriver hur våldet i skolan har ökat även bland de yngsta barnen och hur anmälningarna till arbetsmiljöverket har ökat med 150 procent.
Trots det allvarliga läge som svensk skola befinner sig i väljer alltså kommunen att nobba pensionärerna. Varför hindras mormor Eva Sträng, som har lång erfarenhet av att arbeta med barn, att få finnas där för eleverna? Hon vill med sitt initiativ stötta barnen i leken på skolgården under rasterna – där de flesta allvarliga incidenter inträffat.
Lägg också till de tjugotal pensionärer som anmält sig till rastvärdsgruppen med stöd från både Svenska kyrkan och Rädda barnen. Rastvärdsgruppens medlemmar har ett helt yrkesliv bakom sig. De har både värdefull kunskap och livserfarenhet att dela med sig av till den yngre generationen. De vill med sin närvaro och omtanke bidra till att skapa en ljusare framtid för barnen.
För att bringa klarhet i ärendet finns här några frågor som kräver ett svar:
Vad betyder “kommunens hållning” rent konkret, det vill säga vilka handlingar ligger till grund för ställningstagandet att neka frivilliga resurser i Linköpings grundskolor?
Är “kommunens hållning" beslutad i någon nämnd? Eller är detta bara ett ställningstagande från rektorerna på Vist skola med uppbackning av cheferna på utbildningsförvaltningen?
Avser "kommunens hållning” all form av volontärarbete i Linköpings grundskolor?
"Fundersam mamma"
Svar från Linköpings kommun:
Vi vill förklara vad som måste vägas in vid beslut om att inte ta emot volontärer inom skolan.
Skolan är en lagstyrd verksamhet. Skollagstiftningen ställer höga krav på medarbetarnas kompetens och behörighet. Verksamheten måste följa sekretessbestämmelser och ha förutsättningar att möta varje elevs behov.
Som medarbetare på en skola har du ett uppdrag som kräver särskild kompetens, bland annat gällande de lagar som styr verksamheten. Skollagen innefattar bland annat en rad bestämmelser som gäller kränkande behandling. Det övergripande ansvaret för arbetet att motverka kränkande behandling har huvudmannen, i det här fallet Linköpings kommun, men skyldigheten att anmäla kränkningar ligger enligt lagen hos medarbetarna i skolan. Skollagen innehåller också bestämmelser som reglerar medarbetarnas rätt att ingripa vid till exempel situationer som stör ordningen i skolan. Det är bara medarbetare i skolan som får ge en tillsägelse, vidta disciplinära åtgärder och ingripa fysiskt vid behov.
I skolan förekommer också en stor mängd uppgifter av känslig natur. Det kan handla om allt från att elever har skyddade personuppgifter till att de av olika anledningar har behov av särskilt stöd eller anpassningar. För dessa uppgifter råder sekretess.
I rollen som rastvärd har alla ovan nämnda delar stor betydelse. En rastvärd behöver kunna ingripa vid ordningsstörningar. En rastvärd behöver omfattas av regelverket avseende kränkningar och veta vilka elever som befinner sig på skolgården och vad de har för eventuella stödinsatser och särskilda behov.
Det blir svårt att ställa tydliga krav på hur man agerar och kräva ansvar om någon agerar felaktigt utifrån lagkrav. Det kan också uppstå svårigheter att hantera eventuella klagomål eller kränkningar från elever, föräldrar eller medarbetare om en rastvärd har agerat olämpligt. Dessutom kan det finnas vårdnadshavare som inte är bekväma med att det är andra vuxna än skolans medarbetare som finns runt deras barn under skoltid, det gäller inte minst andra vuxna som har en privat relation till vissa av eleverna. Frågan om sekretess och informationsdelning är ännu viktigare om en vuxen och en elev har en privat relation.
Rektor beslutar om bemanning och skolans inre organisation. Att tillåta volontärer kräver dock att huvudmannen väger in flera ansvarsområden. Det är komplexa frågeställningar där rektor och huvudmannen behöver samverka.
Robert Bredberg, utbildningsdirektör Linköpings kommun