BordsbestĂ€llning via QR-kod – ett steg i fel riktning

Jag reflekterar ofta sjÀlv över hur det kan gÄ flera veckor utan att jag behöver interagera med en enda frÀmmande person, skriver en student.

Paket hÀmtar jag i postfack som jag lÄser upp med telefonen, resebiljetter köper jag i en app och maten betalar jag för i sjÀlvscanningskassor, menar insÀndarskribenten.

Paket hÀmtar jag i postfack som jag lÄser upp med telefonen, resebiljetter köper jag i en app och maten betalar jag för i sjÀlvscanningskassor, menar insÀndarskribenten.

Foto: Pontus Lundahl/TT

InsÀndare2022-10-31 05:00
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

PĂ„ min 25-Ă„rsdag satt jag och min mor pĂ„ en varm uteservering och njöt av sensommarsolens glitter som dansade över VĂ€tterns mĂ€ktiga kropp. Det var en sĂ„dan dĂ€r kvĂ€ll som, om möjligt, bara kan ta nĂ€sta steg med hjĂ€lp av tvĂ„ iskalla öl. Min mor stannade en förbipasserande servitris och förklarade glatt att jag fyllde 25 Ă„r och att vi gĂ€rna bestĂ€ller tvĂ„ öl. ”BestĂ€ller gör du via QR-koden pĂ„ bordet”, svarade servitrisen. KvĂ€llens förtrollning bröts.

Den stela och reserverade nordbon Ă€r en stereotyp som lĂ€nge har tillskrivits svensken, och inte förutan anledning. Svensken vill ogĂ€rna synas, höras eller störa andra mĂ€nniskor, och vĂ„rt moderna och digitala samhĂ€lle gör det lĂ€ttare Ă€n nĂ„gonsin att leva helt sjĂ€lvstĂ€ndigt. Jag reflekterar ofta sjĂ€lv över hur det kan gĂ„ flera veckor utan att jag behöver interagera med en enda frĂ€mmande person. Paket hĂ€mtar jag i postfack som jag lĂ„ser upp med telefonen, resebiljetter köper jag i en app och maten betalar jag för i sjĂ€lvscanningskassor. Jag grips ofta av begĂ€ret att bryta mig ut ur min bekvĂ€ma, men samtidigt vĂ€ldigt isolerande, bubbla; att plocka ur hörlurarna, lyfta blicken och hĂ€lsa pĂ„ mĂ€nniskor. NĂ€r jag mĂ€rker hur svĂ„rt det Ă€r att bryta sig in i andras bubblor sĂ„ stoppar jag dock snabbt tillbaka mina hörlurar och lĂ„ter ett album eller en podd göra omvĂ€rlden lite mer avlĂ€gsen igen. 


Det digitala samhÀllet med sina automatiserade lösningar har onekligen sina fördelar, men i överdrift kan de göra livet trÄkigt och livlöst. Försök att förestÀlla dig en bok dÀr i princip alla möten och konversationer kan reduceras till ett sms eller en googling. Alla de smÄ obetydliga interaktionerna med andra mÀnniskor som sammantaget gör livet sÄ spÀnnande, levande och meningsfullt hÄller pÄ att suddas ut. Jag tÀnker Àven mycket pÄ de Àldre som inte hÀnger med i utvecklingens tempo och som tvingas in i ett alltmer osocialt samhÀlle nÀr flera redan kÀnner sig ensamma och utanför. Jag minns tydligt mina första arbetsdagar pÄ Ica och hur insikten snabbt nÄdde mig om hur mÄnga kunder det finns, i synnerhet Àldre, som vill stanna och prata bara för pratandets skull. Jag vet att samma butik nu har minskat antalet bemannade kassor för att lÀmna plats Ät nya sjÀlvscanningskassor.

För att inte förlora kontakten med varandra och för att Äterge vardagen sin lyster sÄ mÄste vi vÄga stÀnga av vÄr autopilot och tillÄta oss att vara obekvÀma ibland. VÀlj den bemannade kassan! SÀg att du har glömt telefonen hemma och inte kan bestÀlla med QR-kod! Jag vet att de fortfarande har en kassaapparat gömd dÀr bakom.