Varför har ankdammen i Grenadjärparken fått förfalla?

På 80- och 90-talet då värnpliktiga skötte ankdammen inklusive soldattorpet var hela området mycket välskött och uppskattat för rekreation. Nu blir man mest bara nedstämd av att passera genom området, skriver en Linköpingsbo.

Observera att fågeln (en häger?) på bilden är konstgjord, så den kan inte fly eländet, skriver en Linköpingsbo om ankdammen vid Ryttargårdskyrkan.

Observera att fågeln (en häger?) på bilden är konstgjord, så den kan inte fly eländet, skriver en Linköpingsbo om ankdammen vid Ryttargårdskyrkan.

Foto: Ulf Sjögreen

Insändare2023-06-08 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag hade en god vän på besök och då passade vi förstås på att besöka det område i Linköping där vi båda vuxit upp.

Vi besökte bland annat ankdammen vid Ryttargårdskyrkan högst upp på Djurgårdsgatan. Där kunde vi för bara några decennier sedan året om alltid se mängder av änder, flera gäss och alltid några svanar. Stora sjok av växtlighet (sjögräs/alger/tång?) ligger nu utmed botten av dammen. Är det inte läge för att muddra hela dammen för att avlägsna all växtlighet? Eftersom vattenomsättning är minimal torde det också föreligga behov att få bort några decenniers fågelträck.

På 80- och 90-talet då värnpliktiga med den äran skötte ankdammen inklusive soldattorpet var hela området mycket välskött och uppskattat för rekreation. Nu blir man mest bara nedstämd av att passera genom området. Då fanns åtminstone ett par minihus där någon and kunde ligga och ruva, och dessutom ett större hus där fåglarna under vintern kunde söka skydd. Av detta finns intet kvar. Är detta att förvalta det arv som givits Linköpings kommun?

Då man har möjlighet att jämföra med hur välskött området var tidigare, så blir man nedstämd av att se det förfall som nu har skett.

Jag skulle gärna få veta av någon biolog eller ornitolog varför fåglar i stort sett har övergett denna fågeldamm. Är det tecken på att fåglar av ren självbevarelsedrift söker sig ifrån dylikt osunda vattensamlingar?

Dessutom: Tidigare fanns en av barnfamiljer mycket välbesökt och uppskattad plaskdamm i den närliggande Magistratshagen, denna damm är nu effektivt igenskyfflad. Då det nu bor ännu fler människor i området finns det skäl att återskapa denna damm.

Skulle gärna få svar från Linköpings kommun varför dessa för Linköpingsbor så lättillgängliga grönområden så påtagligt har tillåtits att changera.

Ulf Sjögreen

Svar från Linköpings kommun:

Tack för din synpunkt om ankdammarna i Grenadjärparken. Dammarna och parken restaurerades och byggdes om för ett par år sedan. Då rensades dammarna på gammalt slam och gjordes större. Vattenförsörjningen och genomströmningen av vatten förbättrades. Slänterna gjordes också flackare.

Efter denna typ av insatser är det helt normalt att det blir algtillväxt i början. Det kan ta några år innan vattenkvaliteten stabiliserar sig och algerna minskar. Med tiden etablerar sig viktig vegetation både i strandkanten och under vattnet som kommer att gynna vattenlevande småkryp, groddjur och även fågellivet. Vi har goda erfarenheter av denna typ av restaureringar, du och din vän kommer snart att kunna njuta av dammarna igen.

Elisabeth Lundqvist, enhetschef stadsmiljöavdelningen, Linköpings kommun