Larmrapporterna hopar sig. Isen smälter på Antarktis. Östersjön är sjuk, korallerna dör. Vi måste göra något. Och det nu! Det är vi nog många som är överens om. Men en faktor som gärna glöms bort i debatten är skogen. Hur påverkar egentligen den allmänt rådande kalhyggestekniken vår miljö?
Om vi avverkar skogen på ett annat sätt, genom att plockhugga i stället för kalavverka, kan vi hjälpa naturen på många sätt.
En som vet mycket om det är Mikael Karlsson, ekoskogkonsult och grundare av stiftelsen Ecoforestry Foundation. Han är också författare till boken ”Konsten att hugga träd och ha skogen kvar”. Den 15 november ger han en föreläsning i Linköpings stadsbiblioteks hörsal.
Mikael Karlsson pläderar för ett nygammalt skogsbruk som inte bara är bra för miljön som helhet, utan också blir ekonomiskt lönsamt – åtminstone för skogsägaren, klimatet och miljön. Metoden kallas Lübeckmetoden och utvecklades av förvaltare av Lübecks stadsskogar när den vanliga kalhyggestekniken började skapa problem i Tyskland.
Förenklat går metoden ut på att bara plocka de stora, grova träden, gallra vid behov och låta resten stå. Man varken röjer eller markbereder och planterar bara undantagsvis. Och bara de träd skördas som är mogna för det. Den stora vinsten är att skogen består som skog. Djur och växter lever vidare i sin miljö och naturens ekosystem finns hela tiden kvar. Vilket också vi människor har stor glädje av, både som skönhetsupplevelse och som natur att vistas i.
Skogen är ett levande hjärta i vårt i övriga bebyggda och industrialiserade samhälle. Vi måste vara rädda om den. Alla vi levande varelser och växter behöver skogen för att må gott. Det har dessutom visat sig att gammal skog är suverän som uppsamlare av koldioxid. Alltså ännu ett skäl att tänka om när det gäller skogsbruket.
Kalhyggen släpper ut enorma mängder koldioxid under de första 15 åren efter slutavverkning, vilket är förödande för klimatet. En skog, däremot, utgör ett stort kollager och fortsätter att suga upp koldioxid av det överflöd som släpps ut av bilavgaser, industrier och annat. Att skörda skogen på ett annat sätt än att kalhugga den skulle gör underverk för miljön, framhåller Mikael Karlsson.
Anna Brita Sylvan
skogsälskare