Linköpings kommunala vuxenutbildning, Linvux, besöktes nyligen av nämndordförande Fredrik Lundén. På agendan stod vuxenutbildning och ekonomi. Åhörandet av nämnda talare var en av två förmåner vi lärare fick denna termin. Den andra var en lunch.

På Linvux arbetar skickliga, legitimerade lärare som handleder människor som byter yrke eller som är nyanlända till att bli anställningsbara. I dag är Linvux hårt ansatt av sparkrav på grund av lågt elevantal. Vårt förslag var att minska antalet aktörer inom vuxenutbildningen. Linvux konkurrerar med nio auktoriserade anordnare och resultatet är att samtliga lider av samma åkomma, få elever och därmed undermålig ekonomi. Svaret var att konkurrens är positivt.

Jag håller överlag med om kraften i konkurrens. Tyvärr inte här. Om konkurrens ska fungera krävs kontroll. Ett företag som i vinstsyfte tullar på kvalitet dukar under vid upptäckten av en ohållbar produkt. Så fungerar det inte kring utbildning då det tar tid för elever att inse att de inte besitter de kunskaper som utlovats via godkända betyg.

I Linköping saknas kontroll av utbildningsanordnare. Flera av de auktoriserade utövarna uppvisar brister i form av avsaknad av lärare och salar. De driver en löpandebandutbildning utan examinationer på plats, där elever kan få höga betyg trots låga kunskaper. Resultatet blir att elever kommer in på fina universitetsutbildningar men de kommer aldrig ut. De har blivit lurade och de kostar ännu mer pengar när de tvingas börja om. Varför är vi inte mer måna om att säkerställa att våra medborgare lär sig det som utbildningen utlovar? 

Vad sägs om att skapa en fristående enhet för examination? För fem år sedan bildades den övergripande enheten Centrum för vuxenutbildning. Här startar alla vuxenstuderande sin resa då de antas här och blir vägledda till utbildningar och anordnare av studievägledare med flera. Varför inte knyta ihop säcken och skapa en examinationsavdelning under samma tak? Tänk vilken drivkraft för lärare att veta att “jag undervisar, extern part examinerar”. Eleverna skulle ges en rättvisare chans till val av skola. Jämför med trafikskolorna som undervisar medan Trafikverket examinerar.

Fredrik Lundén anser att vi ska “lära av andra” “under konferenser”. Jag lär mig gärna av Norrköping där det finns två anordnare. Klassrummen fylls och lärare har förutsättningar att göra sitt jobb! Jag får dock lära mig på fritiden. 

I min arbetsbeskrivning som förstelärare i matematik står det att jag ska bevaka omvärlden och ta del av forskningsrön. Jag har precis nekats att delta i den matematikkonferens som sker i Sverige vartannat år där lärare delar erfarenheter och nyheter. Utgiften hade varit 5 000 kronor. Konferensförmånen har inte Linvux. Vi får nöja oss med förmåner som någon lunch per år, samt förstås då förmånen att lyssna på politiker. 

Jag lyssnar gärna på politiker, men valet mellan att lyssna på politiker eller på nya rön inom undervisning hade varit solklart.