Lantbrukare i vargrevir får ökade kostnader

Naturvårdsverket finansierar myndigheters rovdjursrelaterade arbete och man kan förstå att myndigheters personal inte vill jobba utan lön.

"Det man kan göra för att skydda nötdjuren är att vakta vargarna. Eller boskapen."

"Det man kan göra för att skydda nötdjuren är att vakta vargarna. Eller boskapen."

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Insändare2020-02-28 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Detsamma gäller för lantbrukare som försörjer sig på sitt företag.
Till uppfödare av nötkreatur i vargreviret Långbogen säger Länsstyrelsen i Östergötland att ansökningar om bidrag till rovdjursförebyggande stängsel inte kommer beviljas. Det man kan göra för att skydda nötdjuren är att vakta vargarna. Eller boskapen. 

Vi fördjupar oss ej i det rovdjursförebyggande stängslet utan fokuserar på vad en ko gör. Nötkreatur äter gräset och genom att åkermarken odlas hålls landskapet öppet. Kon föder en kalv, producerar mjölk och genom sin och kalvens tillväxt produceras även kött. I mjölkföretag finns nötkreatur i varierande ålder som släpps ut på bete. Kon är också ett värdefullt avelsdjur.

Den vargrelaterade problematiken läggs bokstavligen på lantbrukarkåren med ökade kostnader, merarbete och uteblivna intäkter som pressar företagen. Merarbete kan vara att förebygga skador av rovdjur, åtgärder för att minska exponeringstiden för rovdjur, ökad tillsyn på betet, ökad beredskap om djuren blir skrämda och skötsel av djur, som tagits in vid överhängande hot om rovdjursattack. 

Sammantaget medför det direkta kostnader i form av lön till anställda, extra foder och strö, stängselunderhåll och förhöjd risk för avdrag på stöd om betesmarkerna inte har betats tillräckligt. Det är också svårt att samtidigt med allt annat arbete kontrollera sina djur för att upptäcka och ha en chans att förhindra rovdjursangrepp. 

Lantbrukaren är inte alltid i närheten av sina djur på betet, utan sitter i en traktor någon helt annan stans. Betesmarker med hög klassning är extra värdefull för den biologiska mångfalden och ställer högre krav på företagaren. Inkomster ges under förutsättning att lantbrukaren skött sina åtaganden. Den betande mulen är förutsättningen för att behålla naturbetesmarkerna och det vet länsstyrelsen. Ändå görs väldigt lite som gynnar nötkreaturens viktiga arbete.

Vilket stöd och vilka ersättningar för ökade kostnader kommer lantbrukare att få betessäsongen 2020 i reviret Långbogen? Vilka arbetsmoment kommer Länsstyrelsen i Östergötland att bevilja ersättning för? När kommer ersättning för merkostnader att utbetalas? Kommer lantbrukare riskera anmärkningar om naturbetesmarker inte betats tillräckligt och om beteskravet inte kommer kunna uppfyllas när rovdjursförebyggande åtgärder har genomförts? 

Numera lantbrukare, som bor och verkar i reviret Långbogen