Svar på "Nu får elproduktionen tre likvärdiga ben", 24 mars.
Diskussionen nu handlar om detta är rätt tid mot bakgrund av läget i samhällsekonomin och stor överproduktion på elmarknaden. Låt oss bena ut frågan steg för steg.
1. Investeringsbeslut om 600 miljoner bör fattas med en gedigen investeringskalkyl som underlag. En av förutsättningar för Gösta Gustavsson (C) och Rebecka Hovenberg (MP) är att vindkraftverken har en teknisk livslängd om 30 år, det stämmer inte. I ett debattinlägg i SvD (17/3) hänvisar två professorer till en stor studie som redovisar en medellivslängd på 15 år. Med 15 års avskrivning ser kalkylen helt annorlunda ut.
2. Man föreslår att kommunen ska investera i mer produktion av el i syfte att göra den 100 procent koldioxidneutrala elkonsumtionen i Linköping mer koldioxidneutral. Man kan nå bättre klimatnytta än så med mycket mindre resurser.
3. Växthuseffekten leder bland annat till att vi få varmare vintrar. Den varma vintern med generellt lägre elpriser kan vara det nya normalläget. Man hoppas på ett långsiktigt elpris om 35-43 öre/kwh, när trenden istället ligger på 15 öre/kwh hittills i år.
4. Tekniska Verkens höga vinstnivå är inte främst resultatet av bra investeringar i olika energiprojekt. Huvuddelen av vinsten uppstår genom att man har monopol på näten för vatten, avlopp, fjärrvärme, el och kan sätta monopolpriser på dessa nyttigheter. Det är Linköpingsborna som betalar för dessa vinster. Investering i vindkraft går inte att jämföra med de goda investeringar som gjorts i Gärstads värmepannor. I det senare fallet har bolaget full kontroll på nät och energipris. När det gäller vindkraften är man utlämnad till det pris som sätts på en konkurrensutsatt marknad där överproduktion råder sedan flera år.
5. Den utdelning som kommer kommunen till del från Tekniska Verken är liten i sammanhanget, cirka 50 miljoner enligt bokslut för 2019. Den borde ligga högre, cirka 50 procent av beskattad vinst är en rimlig nivå, det är till exempel utdelningsnivån från Vattenfall till staten. Det skulle innebära cirka 300 miljoner till kommunen för Tekniska Verkens del. Genom att kommunen inte ställer affärsmässiga krav på utdelning, ökar utrymmet för kommunala bolag att investera i projekt med knappa marginaler.
Det kommer bättre tider för investeringar i vindkraft, men den tiden är inte nu. Dessa 600 miljoner behövs till investeringar och verksamhet i Linköping och inte i Sunne kommun.
Michael Cocozza (L)