Politik är tråkigt! Men det är bra att veta hur saker hänger ihop. När man köper sin musikutrustning i en svensk musikaffär stannar ungefär hälften av pengarna kvar i det svenska skattesystemet och kan återanvändas till exempelvis svensk kultur och musikutbildningar.
Vid köp från en utländsk webbshop stannar ingenting i Sverige (utom möjligen ett par tior hos transportören). Detta betyder att man som utlandsköpare automatiskt fråntas den lojala självklarheten att kunna nyttja svenska kultursatsningar!
Det kanske inte är den elaka politikerns fel att symfoniorkestrar får lägga ner och att musikskolor måste höja sina avgifter så att en del inte har råd att gå där. Undrar om alla Winnerbäcks kompisar enbart handlar i Sverige som tack för att de finns till tack vare det svenska skattesystemet!?
Sedan skulle jag självklart ha önskat att fina tillverkare som Hagström, Levin, Ahlberg & Ohlsson med flera getts möjlighet att stå emot den asiatiska tillverkningen av allt.
Om vi räknar krasst på hela systemets finansiering skulle en svensk musikaffär kunna sälja 20–30 procent dyrare än en utländsk, men ändå totalt sett bli billigare för musikindustrin, svensken som handlar och Sverige. (Om inte överskottet stjäls till att till exempel avlöna poliser för att hålla ordning på fotbollsmatcher eller att sanera förortsmiljöers skadegörelser.)
Kulturen och musiken har av tradition i Sverige använts som politiska påtryckningsmedel. Vore spännande om en rörelse kunde starta även i detta.