Krona eller euro – det är frågan?

Om vi hade haft euro under det senaste decenniet så hade vi i stället fått betala med bland annat en skyhög arbetslöshet, menar insändarskribenten.

Enligt insändarskribenten menar man att kronans svaghet i huvudsak beror på att det är en liten valuta.

Enligt insändarskribenten menar man att kronans svaghet i huvudsak beror på att det är en liten valuta.

Foto: Anders Wiklund/TT

Insändare2024-08-26 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den svenska kronans värde har sedan 2010 sjunkit med över 40 procent mot euron och US-dollarn. De liberala krafterna i Sverige vill nu därför snarast att vi går med i Euro-samarbetet. Man inbillar sig att vi därmed ska få gratisskjuts med att i ett huj få 40 procent mer för pengarna när vi reser och handlar med utlandet. Man menar att kronans svaghet i huvudsak beror på att det är en liten valuta. 

Givetvis är det en risk för en liten valuta att kunna hålla förtroendet uppe, men den allra största anledningen att kronan devalverats av utlandet är förtroendet för den förda politiken i Sverige. 

För även om valutan är liten, men att utlandet har stort förtroende för att landet styrs av en verklighetsbaserad och väl förankrad politisk ledning, så kommer utländska stater att värdera upp kronan till en nivå som väl kan jämföras kursen för 14 år sedan. Nu börjar det därför komma signaler om att kronan har kapat trossen till bojsänket som kastades ut av den förra Reinfeldt-regeringen och som kompletterades med ytterligare ett bottenankare av Löfvén-regeringen. 

Om vi hade haft euro under det senaste decenniet så hade vi i stället för som nu, en devalverad valuta, fått betala med bland annat en skyhög arbetslöshet. Dags att säga goodbye till den intersektionella politiken som förts och börja se nyktert på hur världen är beskaffad och handla därefter.