Kriget i Ukraina minskar risken för ryskt angrepp

Kriget i Ukraina har väckt rysskräcken i många svenskar, men ett angrep mot Sverige borde rimligen vara mindre sannolikt nu.

Vi har som alliansfria möjlighet att bidra till att hjälpa såväl det ukrainska som det ryska folket att utveckla nationella demokratier, menar insändarskribenten.

Vi har som alliansfria möjlighet att bidra till att hjälpa såväl det ukrainska som det ryska folket att utveckla nationella demokratier, menar insändarskribenten.

Foto: Johan Nilsson/TT

Insändare2022-03-30 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Putin har angripit ett grannland till vilket Ryssland har en lång landgräns med en terräng och vägar som gynnar såväl rysk taktik med stridsvagnar och artilleri som möjligheter till underhållstransporter, men ändå kört fast.

Ett angrepp mot Sverige nu skulle innebära en andra front som skulle kräva ytterligare resurser. I motsats till angreppet över land mot Ukraina, skulle ett angrepp mot Sverige kräva transporter till havs och i luften. Möjligheten att frakta raketartilleri och stridsvagnar skulle vara mycket begränsade och behöva ske förbi en lång flank av Nato-länder. Möjligheten att inta och hålla ett område över tid, till exempel Gotland, skulle bli mycket svårt, riskfyllt och kostsamt.

Vårt försvar har bantats under lång tid men vi har nu eniga beslut bland våra politiker att åter förstärka våra möjligheter att skydda oss. Den förmåga vi har i dag skulle kanske inte kunna stå emot ett angrepp av den dimension som vi ser i Ukraina, men det är ju inte heller ens möjligt att så skulle kunna ske. Innehållet i vår förmåga i dag, med flyg, ubåtar, och luftvärn, utgör trots allt ett reellt hinder mot den typ av operation som skulle krävas för att inta ens en mycket begränsad del av vårt land. Än mindre att underhålla och förstärka förbanden på marken över tid.

Röster höjs nu för ett svenskt medlemskap i Nato. Varför skulle vi gå med nu? Vad innebär ett medlemskap på längre sikt i förpliktelser och styrningar från andra parter? Vem skulle påverka hur vi skulle rusta oss för att bli en spelare på en gemensam arena?

Om Finland inte går med I Nato så visar ett svenskt medlemskap, i ryskt perspektiv, att deras retorik om att Nato rycker fram stämmer. Går Finland med så har Nato mer nytta av Sverige än vad vi på lång sikt kan komma att ha av ett medlemskap. Självklart vill Nato att Sverige går med ur perspektivet att Östersjön då i princip blir ett innanhav i alliansen.

Låt oss bygga ett reellt och trovärdigt försvar vi själva styr över. Att Sverige som en stark demokrati är medlem i EU och samövar med andra demokratier är signaleffekt nog. Det är Putin som angripit Ukraina, inte det ryska folket. Vi har som alliansfria möjlighet att bidra till att hjälpa såväl det ukrainska som det ryska folket att utveckla nationella demokratier.