”Ja, tiden går och man börjar bli gammal, fram på höstkanten fyller jag tio år och då har man väl sett sina bästa dar.”
Naturligtvis är det så att politiker behöver fatta beslut som inte alla är nöjda med. Ok. Vi behöver fler järnvägsspår, kanske till och med så att spårsträckningen blir rakt över ditt eget hus och du kan ändå ha förståelse för det beslutet även om det gör ont och du ser en alternativ väg som dessutom är bättre ur ett flertal miljöaspekter.
Vi adderar nu att kommunstyrelseordföranden går fram som ett ånglok och ska riva ditt hus efter ett nämndmöte om en vecka. Du får inte kolla på bostadsmarknaden under den veckan som kommer, den söktjänsten har kommunen stängt, men sen så öppnas bommarna igen och då blir allt bra och med lite tur kan i alla fall syskonskaran få gå ihop på samma skola efter flytten. Men inte heller detta är säkert.
Sökprocessen liknar mer ett lotteri än Ohms lag och vi behöver naturligtvis förhålla oss till relativ närhetsprincip i relation till första, andra eller tredje val för syskonen och hur många platser som finns på respektive skola, vad bästisarna vill och optimera förutsättningarna att inte någon i kompisgänget blir utanför. Barn och ungdomar är fantastiska på att anpassa sig, vi föräldrar, överrumplade av detta höghastighetståg står fortsatt kvar på perrongen och riskerar att förvärra situationen. Tåget avgår i utsatt tid. Barn- och ungdomsnämndens ordförande vinkar adjö.
Vi sätter nu stort hopp till oppositionens initiativ och samverkan i frågan samt önskar verkligen deras enhetliga stöd för att häva detta förhastade beslut. Centerpartiet – ta ställning!
Spelreglerna och uppförandekoderna i kommunen ändrades av S+M och inte av er. Bolag som Tekniska verken och Stångåstaden och dess balansräkningar visar att Linköping fortfarande är en rik kommun och ändå behövs detta forcerade beslut för att undvika en total kollaps enligt styrande politiker. Finansiella placeringars upp- och nergång belastar säkerligen årsbudget betydligt hårdare än variationen i elevunderlag.
Personalpolitiken och omsorgen om lärarstaben har helt fått stryka på foten och valfriheten begränsas när lärarna i princip kommer att placeras ut där kompetensen bäst kan tas tillvara på andra ”närliggande” skolor. Kan vi ens förvänta oss att lärare som behandlas på detta vis verkligen stannar kvar i kommunen? Inkluderande tillvägagångssätt, att lyssna på medborgarna och en ambitiös personalpolitik är mycket viktigare principfrågor att bevaka än att hålla sig väl med den styrande minoriteten.
En motion som behandlas när aktuella skolor redan är nerlagda är som ett extra fullmäktigemöte utan agenda.
Fredriksberg, 230413.