Inom Linköpings socialförvaltning är man så stolt över sitt tänk om medskapare och delaktighet från oss alla. Man pratar om att vara lyhörd, att värna om kompetensen, att personalen får vara delaktig. Att helheten är en tvåvägsprocess ... Men som ledningen gör nu känns det bara som att det är från ett håll som detta gäller. Det känns som att man är helt livegen.
Vi fick ett “tack för ett fantastiskt år” i slutet av förra året. Vad menas med det?
Vi på “golvet” har inte fått ett fantastiskt år. Man drar in på personal här och där. Arbetstidslagen har inte gjort att vi fått mer återhämtning. Det finns inga vikarier, så det blir mycket ensamarbete. En särskild enhet som bestämmer var vikarierna ska vara, som lägger våra scheman.
Vi har i flera verksamheter personal dygnet runt, alternativt 7–22. Många timmar som ska göras. Vi jobbar ofta heltid (37–38,5 timmar på grund av obekväm arbetstid) där lönen inte är hög. Ska vi inte kunna vara lediga och orka med våra privata liv? Man är ofta slutkörd när man får en dag ledigt och då ska man orka med ett socialt liv med nära och kära, barnen, städa, handla, laga mat, tvätta och det som hemmet kräver.
Som det är nu kan vi inte planera vår framtid mer än högst 4–6 veckor då schemat kan komma att ändras. Vi vet aldrig när det kommer att ske. Vilka vill leva under denna ständiga flexibilitet? Vi får inte svar på om vi kan ta ut semester/kompledigt/flexledigt. Det kan hända att någon personal blir sjuk och då får vi inte ta ut vår ledighet.
När ska man börja måna om personalen? Lyssna på vad de behöver för ett hållbart arbetsliv? När ska man lyssna på all personal?
De som sitter och bestämmer att Linköpings kommun inte ska söka dispens för arbetstidslagen jobbar inte som vi på golvet. Den nya arbetstidslagen har tydligt försämrat återhämtningen.
Chefer är i dag aldrig eller sällan inne i arbetet på golvet. Då är det inte lätt att se hur det egentligen är. Det skulle vara bra om våra chefer några veckor om året gjorde flera arbetspass efter vårt schema – inte bara studiebesök.
"Slutkörd och missnöjd medarbetare"
Svar från Linköpings kommun:
Socialförvaltningen i Linköpings kommun har omkring 1 500 medarbetare som på olika sätt har bidragit till unika möten och fantastiska arbetsinsatser under det gångna året. Ni medarbetare har gjort skillnad i väldigt många kommuninvånares liv.
Arbetsgivaren ska se till att alla kommuninvånare i behov av stöd ska få det. Detta innebär att resurser fördelas till den kommuninvånare och den verksamhet som har störst behov.
Det är, som du skriver, många timmar som ska fördelas ut och i kombination med EU-direktiv om nya arbetstidsregler blir schemaläggning komplicerat. När det är vikariebrist ska bemanningsenheten prioritera var vikarie ska sättas in. Medarbetare som arbetar utöver sin ordinarie arbetstid blir alltid ersatta utifrån kollektivavtalet.
Chefernas uppdrag har många olika delar, en del är att vara insatt i verksamhetens vardag, exempelvis genom att prata med medarbetare, kommuninvånare och att delta i verksamheten på olika sätt, bland annat genom APT (arbetsplatsträffar).
En annan del är att vara lyhörd för medarbetarnas synpunkter. Det är tråkigt att höra att du upplever ett missnöje med din situation. Du som skriver är välkommen att prata om din situation med din närmaste chef.
Yvonne Thilander, socialdirektör, socialförvaltningen, Linköpings kommun