Jag lever på socialbidrag – det här är min verklighet

Alla ni politiker som verkar tycka att vi som behöver bidrag är lata fripassagerare i samhället, skulle ni kunna leva på 4 250 kronor i månaden, frågar sig insändarskribenten.

Det lönar sig inte att få bidrag och man ”får” inget, det krävs motprestationer. Naturligtvis ska du vara inskriven på Arbetsförmedlingen och söka jobb, men samtidigt ska du delta i anvisad aktivitet, på heltid, menar insändarskribenten.

Det lönar sig inte att få bidrag och man ”får” inget, det krävs motprestationer. Naturligtvis ska du vara inskriven på Arbetsförmedlingen och söka jobb, men samtidigt ska du delta i anvisad aktivitet, på heltid, menar insändarskribenten.

Foto:

Insändare2022-05-05 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Magdalena Andersson (S) lovar i sitt första maj-tal att förstärka a-kassan. Elisabeth Svantesson (M) svarar att det ska löna sig mer att arbeta än att få bidrag. Jag undrar i vilken verklighet Elisabeth Svantesson lever, där det lönar sig att få bidrag? Varje gång jag hör detta så blir jag både arg och ledsen.

Det lönar sig inte att få bidrag och man ”får” inget, det krävs motprestationer. Naturligtvis ska du vara inskriven på Arbetsförmedlingen och söka jobb, men samtidigt ska du delta i anvisad aktivitet, på heltid.

Jag lever på kommunalt försörjningsstöd (socialbidrag), det här är min verklighet.

Du får inte ha några tillgångar, har du till exempel en bil kan du bli tvungen att sälja den, om du skulle bo i en ”för stor” hyresrätt kan du bli anvisad att flytta till en mindre. När du har sålt vad du kan måste du ge socialkontoret fullmakt att kontrollera att du inte ljugit.

Varje månad ska du skriva en ny ansökan till socialkontoret, har du eventuellt någon form av inkomst, till exempel a-kassa, så ska denna tas upp i ansökan, för du får bara mellanskillnaden upp till normen. Du ska också avlägga rapport om vad du gjort sedan förra månadens ansökan, allt ska med. Du ska lämna kontoutdrag, kopior på räkningar och kvitton. Hela ditt liv ska redovisas. 

Normen är uppdelad i två delar – hyra, el, hemförsäkring, arbetsresor, avgift till a-kassa, sjukvård, receptbelagd medicin och barnomsorg får du alltid hjälp med, om kostnaden är skälig. 

Men den andra delen, den som ska räcka till mat, kläder/skor, hygien, barn- och ungdomsförsäkring, fritid/lek, förbrukning, telefon, internet, med mera? Den är inte skälig. För en ensamstående person är det 4 250 kronor/månad. Enligt Konsumentverket så kostar det 7 400 kronor/månad för en ensamstående person att leva i Sverige. Det går, om du skär ner på allt, inte har några skulder, aldrig äter ute, alltid köper det billigaste, använder dina skor tills det går hål på dem, lagar dina kläder tills det inte går längre, äter billig mat som inte alltid är nyttigast.

Jag jobbar hårt för att bli självförsörjande och hoppas få ett jobb snart. Jag vill inte gå på bidrag, jag känner skam och skuld varje månad när jag, som det känns, måste böna och be om att få den hjälp jag har rätt till.

Så, alla ni politiker som verkar tycka att vi som behöver bidrag är lata fripassagerare i samhället, skulle ni kunna leva på försörjningsstöd? Är ni beredda att sälja allt ni har, och när de pengarna är slut, leva på 4 250 kronor i månaden?