Jag, en 80-årig kvinna, såg något oväntat längs Tinnerbäcken och stannade cykeln för att ringa polisen och rapportera. Jag insåg att mitt läkarbesök skulle ske ett stenkast från polisen och bestämde mig för att anmäla personligen efter mitt läkarbesök.

När jag kommer till polisen får jag vänta i strilande regn, trots mina tunna och redan lite småvåta sommarkläder!

Två unga poliser säger att de "snart" ska lyssna! Själva står de under tak i värmen, men trots att jag flera gånger ber om att få komma under tak pratar de på. Jag ger upp, cyklar hem, duschar varmt och ringer sedan det nummer jag sett på dörren!

Jag får tala med en polis i Växjö som förgäves letar efter cykelvägen längs Tinnerbäcken på kartan och lovar att skicka vidare mina iakttagelser till Linköping!

Jag har gjort min plikt men blir bekymrad och arg. Jag funderar på hur det hade känts om jag själv blivit utsatt för något, såsom ett våldsbrott och blivit bemött på detta sätt! Jag förstår tyvärr om unga kvinnor ger upp och tystnar!

Bodil Skogberg

Svar från Polisen Linköping:

Jag kan bara beklaga att du har upplevt detta så här. Jag vill tro att poliserna pratade om något viktigt och tjänsterelaterat men självklart ska du också få hjälp. 

Jag kan bara återigen beklaga bemötandet.

Johan Qvarfordt, biträdande lokalpolisområdeschef