Jag fick hjärtstopp sittande på motorcykeln

Med anledning av senaste tidens fokus på nyttan av kunna utöva HLR och hjärtstartare vill jag gärna berätta om min egen erfarenhet av detta.

En hjärtstartare fanns tillgänglig i klubbhuset.

En hjärtstartare fanns tillgänglig i klubbhuset.

Foto: Martina Holmberg / TT

Insändare2022-11-26 09:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Som gammal utövare av speedway i bland annat Filbyterna Linköping och Vargarna Norrköping på 70- och 80-talet anmälde jag mig till veteranracet i Linköping 12–14 augusti, så fantastiskt roligt! Jag kände mig som ung på nytt, kom väl förberedd till Sviestad och ut på fredagen på första träningen! Det kändes mycket bra, såg fram emot nästa träningsheat, det kändes ännu bättre! Då plötslig hände det som man bara läser om, jag kör omkull sittande på motorcykeln, drabbad av hjärtstopp. 

Min yngste son som förstod att detta inte var en normal omkullkörning kom rusande fram och upptäckte direkt att jag inte andades, samtidigt kom en sjuksköterska, anlitad med anledning av tävlingen och började HRL.

Med hjälp av personal från LMS hämtades snabbt en hjärtstartare som fanns tillgänglig i klubbhuset och efter gemensamma ansträngningar fick de igång lite puls! Ambulans anländer och ambulanspersonalen tar över på ett förtjänstfullt sätt! Och jag körs till RIL, där jag snabbt tas omhand och opereras. 

I och med dessa snabba och rådiga åtgärder av sjuksköterska, LMS-personal, ambulanspersonal och min yngste son, ökades chanserna för min överlevnad.

Jag kan inte med ord beskriva min tacksamhet för detta och inte heller för läkarna och all vårdpersonal på THIVA som utförde mirakel och gav mig livet åter samt den fantastiska omtänksamhet, vänlighet som visades min familj under de traumatiska dygnen.

I dag mår jag mycket bra och ser fram emot nästa års veteranrace på Sviestad.