Modersmålsundervisning ett långvarigt och dyrt experiment med osäker nytta.
I mitten av 1970-talet stiftades en lag som ålägger alla kommuner att erbjuda hemspråksundervisning, i dag kallat modersmålsundervisning, till alla barn i skolåldern där det i hemmet talas ett annat språk än svenska. Denna pålaga sammanfaller med den politik för mångkultur som lagstiftades om där invandrarna skulle ges möjligheten att välja om de ville anamma en svensk identitet eller behålla den ursprungliga identiteten.
I dag innebär lagen att kommuner måste erbjuda undervisning i upp till ett 30-tal andra språk utöver svenska till nästan en tredjedel av alla svenska skolbarn. I flera invandrartäta kommuner har mellan 55 och 65 procent av eleverna rätt till denna undervisning.
Hemspråksundervisningen har angetts underlätta integrering och inlärning av andra läroämnen som till exempel svenska och matte. Om det vore så borde Sverige vara världsbäst på att integrera/assimilera invandrare. Som bekant är vi inte det. I Danmark slopade man hemspråksundervisningen redan 2006 på grund av att positiva effekter inte kunde påvisas. Sverige är ett av få länder i Europa som erbjuder denna undervisning över huvud taget.
Ett nu nästan 50-årigt experiment med modersmålsundervisning med avsikt att främja det mångkulturella samhället kan nu utvärderas. Segregation och utanförskap ökar samtidigt som svenska regeringar av olika valörer i snart 50 år ihärdigt och dogmatiskt hävdat att invandrare till varje pris skall behålla sitt hemspråk och sin kultur.
Priset för förd svensk politik är högt, både vad beträffar sociala problem och ekonomi. Kostnaden för modersmålsundervisningen i Sverige har av riksdagens utredningstjänst läsåret 2020/21 beräknats till cirka 2,4 miljarder, per år. I Linköping kostar enligt kommunen denna undervisning nu cirka 39 miljoner per år.
Språket är nyckeln till att komma in i ett samhälle, få ett arbete och bli integrerad. I Sverige heter det språket svenska. Det är därför rimligt att alla elever i skolan i första hand får lära sig svenska språket. Om elever dessutom vill lära sig sitt hemspråk, till exempel av sina föräldrar, skall det givetvis stå dem fritt men det bör inte vara en skattefinansierad rättighet.
I tider av neddragningar på mycket angelägen välfärd borde kommunerna få använda sina skattemedel på bättre saker än hemspråksundervisning. Hoppas att den pågående utredningen om svenska och hemspråk kommer fram till att skattefinansierad rätt till hemspråksundervisning slopas.