För att öka acceptansen för rovdjuren flyttades ansvaret för rovdjursförvaltningen från Naturvårdsverket till länsstyrelserna. Regionaliseringen genomfördes 2010 och Naturvårdsverket har sedan 2002 haft uppdraget att fördela medel till rovdjursinformation.
I insändaren av Björn Ljunggren, regionsansvarig i Svenska Rovdjursföreningen, står att läsa: ”Sanningen är att det inte finns något bevis för att en människa någonsin dödats av en vild varg i Sverige”. Det är beklagligt och ledsamt hur artikelförfattaren blundar för delar av sanningen. Canis lupus är inte en domesticerad art utan vild.
Kolmårdens ”Närkontakt varg” vid Kolmårdens forsknings- och utbildningscenter var ett exempel på hur svensk rovdjursförvaltning förmedlades till både privatpersoner och skolor. I år kommer Linköpings kommun via Calluna AB, som driver Naturskolan vid Linköpings Naturcentrum, att förmedla kunskaper om rovdjur i samarbete med Svenska Rovdjursföreningen på temat ”Vilka vassa tänder!”, ”Fokus varg” och ”Rovdjurssaga”.
I Linköpings kommun har skolan en viktig roll där läraren öppet ska redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem. Föräldrar ska med förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.
Skolans verksamhet skall också bygga på vetenskaplig grund. Jag vill veta om Linköpings kommun håller med Svenska Rovdjursföreningen. För om det inte var Canis lupus som så tragiskt dödade djurskötaren på Kolmården, vad var det då?
Lärare med examen för undervisning i djurämnen