Gravstenar – en prioriterad fråga i Folkungabygden

Folkungabygdens pastorat har sedan 2017 ett arbete igång med att dokumentera kulturgravar och sedan restaurera och säkra dessa, skriver kyrkogårds- och fastighetschefen.

Folkungabygdens pastorat har sedan 2017 ett arbete igång med att dokumentera kulturgravar och sedan restaurera och säkra dessa, skriver kyrkogårds- och fastighetschefen.

Foto: Foto: Janerik Henriksson/TT

Insändare2020-07-03 08:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på ”Varför tas gamla gravstenar bort?” (22/6):

Jag instämmer helt i påståendet att kyrkogårdar ska bestå av gravstenar och inte av stora tomma gräsmattor. Det är ett stort fokusområde för begravningsverksamheten i Folkungabygdens pastorat. Vi har sedan 2017 ett arbete igång med att dokumentera våra kulturgravar och sedan restaurera och säkra dessa. Det är ett omfattande arbete där vi har en särskild tjänst inrättad för detta i form av en miljö- och kulturarvssamordnare som enbart arbetar med våra kulturfrågor.

Gravvårdarna som återlämnas till förvaltningen bedöms utifrån ett, av kyrkorådet fastställt, reglemente och sparas om kriterierna uppfylls. Skulle det inte finnas ett kulturhistoriskt intresse på en enskild gravvård görs bedömningen om det finns ett kulturellt värde i dess placering på kyrkogården. Den sista bedömningen som görs gäller säkringen. Om en gravvård inte bedöms ha några kulturvärden och bedöms vara osäker, först då plockas den bort.

Det återlämnas cirka 300 gravvårdar varje år till förvaltningen av olika anledningar. Samtliga granskas och bedöms. Kostnaden för vårt arbete med kulturarvet är mellan 2–3 miljoner kronor/år och innefattar förutom gravvårdar även murar, trädkransar och smidesdetaljer.

Vi ser gärna att kontakt tas med oss för en mer utförlig beskrivning av vårt arbete kring dessa frågor.

Stefan Kuylenstierna,
kyrkogårds- och fastighetschef,
Folkungabygdens pastorat