Sedan torrsommaren 2018 har vi i Sverige haft årliga stora granbarkborreangrepp. Totalt har vi förlorat cirka 36,5 miljoner kubikmeter i södra Sverige. Det motsvarar en förlust på cirka 9,1 miljarder kronor.
Många markägare har tidigare varit positiva till att avsätta sina vackra gamla granskogar till reservat och biotopskydd. När man nu sett hur avsatta områden förvaltas blir man minst sagt besviken när granskogen till stor del dödats av granbarkborren. Varför har man inte satt in åtgärder på ett kraftfullt sätt i rätt tid?
Den nuvarande skötseln av granreservaten har lett till att angränsande markägare tvingats avverka sin granskog i förtid. Det har också lett till luckor i angränsande skogar som ökat risken för framtida vindfällor. Det har också sänkt tillväxten på angränsande fastigheter.
Det är mycket provocerande att Länsstyrelsen inte vidtar kraftiga åtgärder medan vi i övriga skogsbruket kämpar dagligen med att försöka göra rätt åtgärder i rätt tid.
Vad kan vi göra:
1. Höj kompetensen hos reservatsförvaltarna så att de kan motverka granbarkborreangrepp i rätt tid. Det gäller att förvaltarna kan ta ett markägaransvar mot sina reservatsgrannar och också inhämta senaste kunskap från branschen och myndigheten Skogsstyrelsen.
2. Fällor är av forskningen bevisat helt otillräckliga utan det gäller att hugga den angripna skogen direkt efter svärmning. Det gäller också att ta reda på vindfällen i reservaten. Markägare är också beredda att hjälpa till för att undvika att reservaten blir yngelhärdar för granbarkborren.
3. Ändra regelverket skyndsamt för att snabbare ge reservatsförvaltarna handlingsutrymme. Länsstyrelsen kan söka generell dispens för att hantera granbarkborreskador vilket sker i Stockholms län.
4. Öka samverkan i skogsbruket.
I flera reservat är det livsfarligt att gå eftersom de dödade träden kan falla vid plötslig blåst. Varningsskyltar bör sättas upp av reservatsförvaltarna.
Gabriel Danielsson, markägare Värnäs Salvedal
Jonas Nilsson, markägare Höstbäck
Robert Ekman, markägare Långserum
Stefan Johansson, markägare Germundebo
Arne Karlsson, markägare Högboda
Svar från Länsstyrelsen:
Den torra sommaren 2018 gjorde det väldigt tydligt att vi behöver tänka ett steg längre när det gäller skogen. Granbarkborren angriper ofta stressade granar och tar inte hänsyn till om det gäller produktionsskog eller naturreservat. Angreppen finns i hela landskapet där granarna lider av torka och inte som tidigare i enbart anslutning till stormfällda träd. Vi går mot en klimatförändring där det kommer bli särskilt viktigt att ta hänsyn till var man planterar gran, en så kallad ståndortsanpassning. Vissa marker lämpar sig inte för gran helt enkelt och det är det vi tydligt ser i dag när granbarkborrarna lätt kan angripa granen. Ett varmare klimat kommer också att medföra att granbarkborren alltid kommer att lyckas föröka sig med två nya generationer per sommarhalvår. Naturreservaten är i många fall tidigare brukade skogar med skillnaden att de inte avverkats och även här finns det alltså gran på en mark som egentligen lämpar sig bättre för till exempel tall. Även en ökad trädslagsblandning med lövträd minskar risken för granbarkborreangrepp vilket vi kan se i flera av våra reservat.
Länsstyrelsen har en myndighetsroll att förvalta naturreservat enligt beslut och sköta om dem så att naturvärdena bibehålls och på sikt även kan öka. Det är vårt ansvar. I ett naturreservat med höga naturvärden kopplade till gran kan granbarkborrarna göra stor skada och i år har vi gjort maskinella åtgärder i 17 naturreservat. Vi gör åtgärderna när de har som störst effekt, det vill säga under sommarsvärmningen. Vi har även använt oss av fångstvirke samt feromonfällor. Fällorna använder vi främst för övervakning men de har samtidigt fångat 146 liter granbarkborrar i år vilket under normala omständigheter kan räknas om till storleksordningen 1460 sparade granar. Vi försöker redan nu arbeta rationellt och i våra nya reservatsbeslut skriver vi nu mer in formuleringar som underlättar åtgärder orsakade av granbarkborre.
Länsstyrelsen Östergötland jobbar aktivt för att inhämta senaste forskningsresultat och vi samarbetar redan med flera ledande aktörer. Våra naturreservat är en del i det stora hela och vi har i dag vissa områden med känd problematik. Vi välkomnar ett öppet diskussionsklimat i frågan och även ett ökat samarbete för att hitta gemensamma lösningar. Både med drabbade grannfastigheter och skogsbruket i stort. Även om vår drivkraft inte är virkesintäkter utan enbart naturvård har vi mycket att vinna på om vi hjälps åt i granbarkborrefrågan.
Jonas Källming, avdelningschef miljö och natur