Samtidigt välkomnar vi ensamkommande barn och flyktingfamiljer med barn, till den svenska skolan så fort som möjligt. Barn som har ett annat modersmål som sitt förstaspråk.
Ett barn med svenska som modersmål börjar skolan med 8 000 – 10 000 ord. Det utlandsfödda barnet som kommer till Sverige som 7-åring, måste lära sig minst 8 000 ord plus de 4 000 nya ord som klasskamraterna lär sig under skolåret.
Man kan alltså räkna fram språksvårigheterna för utlandsfödda barn. Nyanlända barn måste med andra ord få helt andra resurser om de ska nå samma mål som svenskfödda barn. Om utlandsfödda barn ska lyckas i skolan krävs tvåspråkig undervisning.
Dessa barn måste få sitt eget modersmål och sin egen kultur bekräftad. Hur ska de annars kunna ta till sig ett nytt språk och en ny kultur? Där borde integrationen börja om vi vill nå ömsesidig respekt och förståelse.
Vi infödda svenskar måste tänka om och inte förvänta oss att nya medborgare ska överge sin identitet och bli precis som vi. Integration kräver ett ömsesidigt förhållningssätt, och språket är vårt viktigaste kommunikationsmedel.
Barnfattigdom motverkas av att alla barn får en rättvis chans att lyckas i skolan. Den politiska diskussionen om barnfattigdom väcks ofta i jultid och handlar om föräldrars försörjningssvårigheter i utanförskapsområden. Diskussionen borde handla om hur vi ska få utlandsfödda barn att bli jämställda med sina infödda klasskamrater.
Claes Thulin