Svar på "Vem behöver en skitdyr plastgran på torget?" (30/10):
En insändare i Corren kommenterar hur exkluderande innerstaden är för alla oss som inte kan gå eller cykla långa sträckor. Anledningen till att det är så, och kommer att bli ännu värre, kan man ta del av i kommunens "Trafikplan för Linköpings innerstad". Framtidsvisionen illustreras på sidan 5, där en leende cirka 35-årig man poserar med ellådcykel som han fraktar ett förskolebarn och en julgran i. Biltrafik är definitionsmässigt av ondo och utrymmet för den ska minskas (sidan 13).
Det spelar ingen roll att många av oss bilister redan ställt om till att köra på biogas, fossilfri diesel eller el, eftersom gatornas funktion ska ställas om till "vistelse". De ska ersätta de grönytor som försvinner när innerstaden förtätas, liksom det allmänna rum som försvinner från våra torg när de upplåts till kommersiella verksamheter som uteserveringar och obskyra "event". Hela Storgatan föreslås exempelvis bli en gågata, där inga andra trafikslag ska tillåtas. Så kallad "kantstensparkering" på gator döms ut (sidan 33) så Trafikplanen blir spiken i kistan för den småskaliga innerstadshandeln när kunderna inte kan ta sig till den och lokalhyrorna höjs.
Flera näringsidkare har ju förstått detta och tömningen av centrum går snabbt. Även det är medveten planering från kommunens sida som konstaterar att verksamheter "kan behöva flytta till mer externa lägen" (sidan 41). Förhoppningen är att fler bostäder och "upplevelser" av att gå på restaurang/café ska ersätta staden som handelsplats, vilket i sin tur ska minska inflödet av besökare.
Som vanligt är det vi lite äldre som trots att vi utgör en stor del av befolkningen och betalar multum i kommunalskatt åsidosätts i planering som bara ser till ungas förmenta intressen. Det realistiska är att ställa in sig på att inte besöka innerstaden utan i stället välja handelsplatser och besöksmål där man fortfarande är välkommen som bilburen. Man kan ju också önska att Linköping förmådde lyfta blicken och titta på jämförbara städer som Örebro och Jönköping. De tycks ha en helt annan inställning och där är det fortfarande möjligt att komma med bil, parkera inne i stadskärnorna, handla, äta och ta del av sport, kulturutbud och nöjesliv.