Gammal teknik kan bli världsledande i omställningen

Våra politiker har satt upp mål för miljön till 2030, men inte hur det skall gå till. I Sverige har vi gammal teknik som skulle kunna bli världsledande gällande omställningen, men alla vill satsa på ny teknik i stället.

All omställning kräver mer el som främst måste komma från vind eller kärnkraft i norra Europa. Vindkraften varierar enormt, men skulle kunna ”lagras” som fjärrvärme i ackumulatorer, menar insändarskribenten.

All omställning kräver mer el som främst måste komma från vind eller kärnkraft i norra Europa. Vindkraften varierar enormt, men skulle kunna ”lagras” som fjärrvärme i ackumulatorer, menar insändarskribenten.

Foto: Heiko Junge/NTB/TT

Insändare2022-09-14 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En 40 år gammal teknik är fjärrvärmepumpar som med 1 del elenergi in, genererar cirka 4 delar värme ut. I Hammarby på söder i Stockholm finns ett sådant. Värmen kan hämtas ur hav, sjö, vattendrag, avloppsvatten, etcetera.

Detta borde införas inom norra Europa och ersätta direkt-el (Norge) och gas, kol och olja (övriga norra Europa). Norge och UK behöver nya fjärrvärmesystem anpassade till den lägre temperaturen på cirka 75–85 C från värmepumparna. Övriga Europa behöver systemen kompletteras med annan produktion för att höja temperaturen till maximalt 120 C, tills fjärrvärmesystemet anpassats för den lägre temperaturen. En lämplig produktion är en gaskombianläggning, som genererar cirka 45 procent el och värme från gasenergin. Ryaverken i Göteborg är en sådan 20 år gammal anläggning. Alternativet är att ta till ett andra steg av värmepump med lägre utbyte av värme från inmatad el.

All omställning kräver mer el som främst måste komma från vind eller kärnkraft i norra Europa. Vindkraften varierar enormt, men skulle kunna ”lagras” som fjärrvärme i ackumulatorer (60 år gammal teknik) som finns i många kommuner i dag. Dessa är anpassade för timmars eller dagars lagring, men skulle lätt kunna utökas till veckor och ”jämna” ut elproduktionen från vind. Ledtiden för att ta fram dessa enheter är några år och bör säkra miljömålen till 2030 om vi sätter i gång nu.

Dagens eldning av biobränsle borde överföras till att producera fordonsbränsle via lämplig metod (pyrolys, jäsning, förgasning, etcetera) och restprodukter eldas för värmeproduktion eller annan industriell verksamhet.

Lagring av el kan ske på flera sätt, men troligtvis är pumpkraftverk bäst, men kräver ett vattenmagasin cirka 100–300 meter ovan en större sjö, etcetera där vattenkraftverket byggs och kan pumpa tillbaka vatten när det finns överskott på el. Cykelverkningsgraden är cirka 80 procent. Vattenfall har ett nere på kontinenten på cirka 1000 MW. Svenska och norska fjällvärlden har många lämpliga ställen att bygga sådana stationer på 100 MW och större. Detta skulle jämna ut elproduktionen från vindkraft i norr och överföringskapaciteten söderut. 

Batterier är för smått – 1 miljon elbilar täcker 2–4 timmars drift av Sverige beroende på årstid. Med vätgas finns en möjlighet, men ger begränsad elproduktion tillbaka beroende på kondens (60 procent) eller fjärrvärmeproduktion (45/45 procent).

Slutsatsen blir att EU måste samordna alla miljömål och åtgärder.