Fotbollsdomare: När tappade vi respekten för andra?

I dag spelar det ingen roll om man ser på en ungdomsmatch eller en bättre klassad match för vuxna. Oavsett står domaren i centrum för elaka kommentarer, påhopp samt i vissa fall – hot och hat, skriver en fotbollsdomare.

Domaren är i en otroligt utsatt position, där man numer förväntas höra och ta emot aggressioner, giftiga kommentarer och högljudda påhopp som om det vore en del av sporten, menar insändarskribenten.

Domaren är i en otroligt utsatt position, där man numer förväntas höra och ta emot aggressioner, giftiga kommentarer och högljudda påhopp som om det vore en del av sporten, menar insändarskribenten.

Foto: Mikael Fritzon/TT

Insändare2023-04-05 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När fotbollsallsvenskan äntligen startat för såväl damer som herrar aktualiseras också domarfrågan. Påstådda felaktiga bedömningar av straffar, offsidesituationer och frisparkar sprider sig som en löpeld genom media. Snart drar även Östergötlands serier igång, men på dessa matcher står inte allsvenska domare, utan ofta yngre personer i början av sina domarkarriärer. Tyvärr kanske också i slutet av den, i och med det matchklimat som råder och breder ut sig inom östgötsk fotboll. 

Jag har själv dömt fotboll under många år. I början kunde jag tycka att det var roligt att utmana normer samt utmana såväl som bevisa spelare och ledare att jag var en duktig domare. Sedan jag började döma har dock en påtaglig förändring skett. Förändringen stavas matchklimatet. Enligt min erfarenhet spelar det i dag ingen roll huruvida man ser på en ungdomsmatch eller en bättre klassad match för vuxna, för oavsett står domaren i centrum för elaka kommentarer, påhopp samt i vissa fall hot och hat. Jag kan inte undgå att undra var vi tappade respekten för andra människor? 

Domaren är i en otroligt utsatt position, där man numer förväntas höra och ta emot aggressioner, giftiga kommentarer och högljudda påhopp som om det vore en del av sporten. Jag har därför det senaste halvåret verkligen funderat på om det är värt att fortsätta döma. Om det är värt att få skit för att man gör sitt bästa? Om det är värt att andras problem och aggressioner ska tas ut på en plats där man som domare står i centrum för mottagandet? Om det är värt att bli ledsen och ifrågasätta sig själv och sin prestation utifrån dessa påhopp?

Utan domare, tillsättare och observatörer, ingen match, och i Östergötland ska 180–200 domare bemanna flera tusentals uppdrag under en säsong. Domarbristen är ett problem överallt i hela Sverige. Konstigt nog verkar ingen reflektera kring varför det ser ut så?

Jag vill slutligen skicka med ett antal påminnelser till främst er ledare, samt vissa av era spelare, som snart ska spela match i Östergötland. För det första, domaren är en vanlig människa, som förhoppningsvis gör sitt bästa, men som ändå kan göra fel. För det andra, tänk er för både en och två gånger innan ni säger något taskigt eller otrevligt – den kommentaren kan sitta kvar länge och i värsta fall vara droppen som får domaren att sluta. Och för det tredje, domaren är en servicefunktion för att möjliggöra matchen, så var rädda om den personen som väljer att viga sin fritid åt att möjliggöra er aktivitet.