Svar på ”Vättern hotas inte av akut katastrof”, 29/7.
Utspelet att förringa allvaret i situationen kommer bara sprida förvirring bland Aktion Rädda Vätterns (ARV) medlemmar och allmänhet. Det hela hade enkelt kunnat undvikas genom att ARV inhämtat kunskap av de fåtal experter som idag arbetar aktivt med frågorna i Sverige samt med sjörestaurering och som deltog i Havsresan.
Hoten är akuta idag i Vättern. Prover på fisk och vatten görs men bredspektrumsproverna som tas är på mellan 100 till 300 miljögifter/ämnen. Det kommer ut flera tusen kemikalier och tusentalet läkemedel ifrån industri och avloppsreningsverk. Därmed vet man inte vad fisken eller vattnet egentligen innehåller. Då vet vi heller inte vad det är vi dricker eller vad det vi äter innehåller, det handlar om livsmedel. BMAA i cyanobakterier är högst allvarligt då de anrikas uppåt i ekosystemet. Det går inte att bli av med algtoxiner genom att koka, frysa eller torka. Vid algblomning kan man även få i sig toxiner från cyanobakterier genom att inandas vattendroppar, till exempel genom att köra vattenskidor.
Vi är högst oroade över Sörviken som är på 400 000 kvadratmeter där mer än 160 000 kvadratmeter täcktes av cyanobakterier. Bottendöd och cyanobakterier sprider sig. Sörviken är en av de större geografiska miljökatastroferna i Sverige. Vi trodde att det var massafabrikens utsläpp till luft som luktade när vi kom till samhället Olshammar strax intill men det var en doft av vätesulfid ifrån botten på viken.
Vi såg barn som promenerade till småbåtshamnen strax intill och folk som badade där. Människor fiskar i närheten och sommarstugeägare tar kanske sitt dricksvatten direkt ifrån sjön. Regeringen har tillsatt hundratals miljoner för sanering efter industriutsläpp. Vi ser inte att pengar gått till dricksvattentäkten Vättern. Att förringa hoten av okunskap gynnar inte Vättern och det gynnar inte de ekonomiska medel som finns för att lösa problemen.
Dricksvattentäkten Vättern måste upp på dagordningen för restaurering. Sverige har som nation skrivit på Agenda 2030 där vi åtagit oss att restaurera våra sjöar med problem till år 2030. Vättern ligger i topp när de gäller miljögifter i fisk och då har prover endast gjorts på ett fåtal procent av de miljögifter som finns i sjön. Har Sverige ingen dykande fältpersonal som inhämtar kunskap och kan inte bredare analyser av miljögifter göras så kan heller inte målsättningen med Agenda 2030 uppnås.
Detta kan vi tillsammans ändra på. Vi är skyldiga våra barn och barnbarn samt kommande generationer att skydda vårt dricksvatten.
Andreas Vos
Kjell Andersson
projektledare
Swedish coast and sea center