Enligt SVT Nyheter/Öst, har dykare i Vättern kartlagt ett 160 000 kvadratmeter stort område vars botten, vid provtagning, uppvisade höga halter av cyanobakterier. Dessa bakterier kan bilda mycket starka nervgifter och levertoxiner och har enligt forskare tidigare endast påvisats i svavelhaltiga miljöer. Det förgiftade området är beläget i Sörviken vid Olshammars pappersbruk.
Pappersbruket har, genom tillstånd, obegränsade utsläppsrätter av svavel och någon redovisning av hur mycket som släpps ut i sjön krävs inte. De utsläppskontroller som görs, utförs av bruket genom så kallad egenkontroll. Länsstyrelsen, som ytterst är ansvarig för tillsynen, har ingen tidigare kännedom om situationen i viken men bedömer att den orsakats av utsläpp från bruket. Något bekymmer ges inte uttryck för, då utsläppen inte anses påverka miljön eller vara till någon fara för dricksvattnet.
Med tanke på det hitintills 160 000 kvadratmeter stora området av förgiftad och död sjöbottnen låter detta märklig och rådande kontrollsystem bör rimligtvis ses över.
Som regeringens företrädare i länet ska länsstyrelsen verka för att nationellt beslutade mål får genomslag i området. Sådana mål finns exempelvis i Agenda 2030, som antagits med avsikten att åstadkomma en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Ett av delmålen är, att ”till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt.”
Vättern är Europas största dricksvattentäkt och försörjer såväl området runt sjön som åtskilliga ställen på vägen ut till Östersjön med dricksvatten. Med en helhetssyn och ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är det inte rimligt att se de aktuella utsläppen som oviktiga. Det är dags för länsstyrelsen att ta ansvar för sitt uppdrag och vidta nödvändiga åtgärder så att målen i Agenda 2030 kan uppnås.
Yvonne Marron de Martin (C)