I ett debattinlägg (12/2) svarar Muharrem Demirok (C) kommunalråd i Linköping på Svensk betongs vd Malin Löfsjögårds kritik av Linköpings kommuns beslut om träbyggnadspolicy. 

Demirok anger att ”Trä är i sig ett klimatneutralt material” som ett argument för kommunens träbyggnadspolicy. Detta är dock inte riktigt och leder tyvärr fel när det gäller nödvändiga klimatsatsningar. 

Om vi i Sverige menar allvar med våra försök att begränsa jordens uppvärmning med högst 0,5 grader ytterligare till år 2030 krävs att rätt åtgärder görs. 

FN:s klimatpanel, IPCC, anger att jordens koldioxidutsläpp (CO2) måste minskas från dagens nivåer till ungefär hälften på denna korta tid.

Demirok menar att trä är klimatneutralt men gör då dubbla felbedömningar sett till det korta tidsperspektiv som IPCC ger oss för klimatomställningar. 

För det första så ger förbränning av trä och trärester i våra bioeldade kraftvärmeverk stora utsläpp av CO2, mer än om vi eldat med kol. För det andra tar vi bort en naturlig CO2-sänkare när träden avverkas. Trä som växer tar upp koldioxid under många år. 

Sorgligt nog är inte Demirok ensam om denna missuppfattning. Den omfattas av de flesta medier och opinionsbildare. 

Demirok anger vidare att de direktutsläpp av koldioxid som sker vid kraftvärmeverken vid biobränsledrift kan kompenseras genom användning av infångning och lagring av koldioxid så kallad BECCS-teknik. 

BECCS-teknik har varit under utveckling i många år och kostat mycket pengar utan att nå fram till trygga lösningar. Problemet är att tekniken är mycket energikrävande, vilket innebär höga kostnader och att det dessutom finns stora risker i samband transporter och lagring.

Det finns många fler exempel som visar hur lite teknik och vetenskapligt baserad kunskap har fått styra klimatsatsningar i Sverige. Hundratals miljoner satsas utan att vi får nämnvärda resultat när det gäller minskningen av koldioxidutsläppen. Jag får en känsla av "greenwashing" i flera av de satsningar som görs när det gäller att minska våra klimatavtryck.

Så förslagsvis överlåter Linköpings kommun till marknaden att välja byggnadsmaterial och sågar sin träbyggnadspolicy.