Som ordförande för Funktionsrätt Linköping, har jag naturligtvis följt det som hänt. Det är nya artiklar om färdtjänsten nästan varje vecka, som visar hur enskilda personer ställs utan hjälp, eller starkt begränsas, trots de behov man har. 

För min del har jag väntat på att någon av våra politiker i fullmäktige skulle visa att de förstått det ohållbara i situationen och agerat därefter. Att deras engagemang och initiativkraft skulle fått dem att reagera och begära en översyn av hur det har kunnat gå så här illa? 

Men inte. Bryr man sig inte, eller hoppas man bara att det ska blåsa över? Har man alls förstått problemen? Finns det ingen ansvarsfull kommunpolitiker kvar, som inser att man inte kan behandla kommuninnevånare så här? 

Att genom upphandling eller samarbete med Regionen och Östgötatrafiken avhända sig det ansvaret är inte möjligt, det står i strid med kommunallagen. Där anges att politikens ansvar för medborgarna inte är förhandlingsbart. 

När problem som dessa uppstår måste man se efter hur de uppstått, undersöka tänkbara lösningar och föreslå åtgärder. Är det fel i avtalen? Är det fel i tolkningen av desamma? 

En del av problemen går säkert att lösa med tilläggsklausuler i befintliga avtal men någon måste initiera processen. Är inte politikernas arvoden tillräckliga för att motivera en sådan arbetsinsats?

För alla som är beroende av färdtjänsten för att kunna fungera, är nuvarande situation inte acceptabel. Ingen av de förtroendevalda skulle vilja byta med oss!

Börje Pettersson, ordförande för Funktionsrätt Linköping.