Hur ska vi vanliga dödliga kunna ta ställning till vad som är sant och inte?
Våra politiska ledare står i tv och hävdar helt olika åsikter om förhållanden som borde vara fakta.

Att man har olika uppfattning ideologiskt är ju okej, till exempel om skolan och vården ska vara statligt styrd eller hur skatter ska fördelas. Men hur man kan ha så diametralt olika åsikter om hur mycket el vi har i Sverige och hur mycket vi behöver förstår jag inte.

Kristersson hävdar att vi har och kommer att få elbrist i Sverige medan Löfven i andra hörnan hävdar att vi inte har, och inte finns risk för, elbrist. ”Vi har ett stort elöverskott och har aldrig tidigare exporterat så mycket el.”

Hur mycket el vi har och hur mycket vi kan producera måste väl i högsta grad vara fakta.
Med de kunskaper och den intelligens som väl finns på våra universitet och med den datakraft som finns idag borde man kunna simulera fram olika scenarier. 

Hur mycket el produceras idag och hur stor är förbrukningen vid olika tidpunkter? Hur stor beräknas förbrukningen bli i framtiden med bland annat en mer elektrifierad bilpark, snabbtåg och gigantiska datahallar? Hur ska den produceras? 

Om kärnkraften stoppas som planerat, hur många vindkraftverk/solpaneler måste installeras till dess? 
Kan vi krama ur vattenkraften så mycket mera när det är minus 20 grader, vindstilla och mulet?
Hur mycket överkapacitet behövs i vind/solkraft under resten av året för att ha vattenkraft (vatten i magasinen) över när ovanstående inträffar? Köpa kolkraft borde inte vara aktuellt.

Detta är ju fakta som borde kunna redovisas och anammas av politikerna. De kunde istället ägna sig åt att praktiskt lösa det som krävs. 

Miljöpartiet slår sig hela tiden för bröstet och talar om hur många procent mer vindkraft som produceras. Men från vilken nivå?

Procent har aldrig producerat någon el. Det är antal, kW och tid som ger resultat! Ett underdimensionerat distributionsnät, som orsakar lokal elbrist, är ett annat problem.

Sture Axelsson