Du ska ha samma rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett vilket kön du identifierar dig som, varifrån du kommer, eller om du har en funktionsvariation.
1873 gavs kvinnor formell rätt att avlägga universitetsexamen inom samtliga ämnen, undantaget juridik och teologi. Denna förändring medförde att kvinnor fick rätt att utbilda sig inom akademien men att sedan få utöva sitt yrke var då långt ifrån en rättighet.
1979 antog Sverige lagen om jämställdhet i arbetslivet och 1991 tillkom jämställdhetslagen, vilken syftade till att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor. Mycket positivt har skett för kvinnors möjlighet att utbilda sig och arbeta. Vi har även möjlighet att engagera oss fackligt och på så vis vara med och driva frågor som rör jämställdhet. Dock är skillnaderna i löner mellan könen fortfarande ett påtagligt faktum.
2017 var livslönen för manliga akademiker i genomsnitt 16 procent högre än för kvinnliga, vilket motsvarar 2,8 miljoner kronor (efter skatt).
Många av Akademikerförbundet SSR:s medlemmar arbetar inom samhälls- och välfärdssektorn där vi möter människor som står utanför arbetsmarknaden och som inte får ta del av de rättigheter och möjligheter som vi yrkesverksamma har. Därför vill vi med detta inlägg även synliggöra de kvinnor som av olika könsspecifika anledningar inte har möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden – kvinnor som exempelvis är utsatta för någon form av våld i nära relation – där hon inte tillåts att studera eller arbeta, eller som på grund av våldet ådragit sig en fysisk och/eller psykisk ohälsa som omöjliggör deltagande i arbetslivet.
Akademikerförbundet SSR vill belysa internationella kvinnodagen som infaller 8 mars genom att framhålla den självklara ståndpunkten att jämställdhet ska råda inom utbildningsväsende, arbetsliv och lönesättning!
Styrelsen
Akademikerförbundet SSR, Linköpings kommun