Det du ska få läsa nu är ett vittnesmål över hur Bokens vårdboende drivs år 2022. Det var för några månader sedan som min älskade mormor flyttade in på Bokens vårdboende i Mjölby. Hon hade redan då en grav synnedsättning och ett bensår som gav henne värk. Det var en stor omställning för henne och vi i familjen gjorde vårt bästa för att hon skulle få en trevligt inredd lägenhet med allt hon kan tänkas behöva.
På ett vårdboende ska man värna om det individen själv kan utföra och vara behjälplig med det som man inte längre kan göra själv. Alla individer som bor på Bokens vårdboende har en handlingsplan. Det skrivs papper. Det låter bra i skrift det ska ändå medges.
Vad händer då när man inte följer sin plan och utför den vård och omsorg som de boende behöver?
Flera gånger i veckan får mormor besök. Varje tillfälle skapar en känsla av besvikelse och sorg. En ilska börjar pyra. Följande scenario har hänt flertalet gånger. Mormor hittas i sin lägenhet. Alla persienner är neddragna. Det står disk lite överallt. Sängen är solkig. Kläderna mormor bär är smutsiga. Hon har inte fått hjälp till toaletten. Hennes telefon, som är hennes kontakt med vänner och familj har laddat ur och lagts ifrån henne. Mormor har ännu en gång blivit nekad omvårdnad för att personalen inte hinner med. Hennes kläder tvättas fel, krymper, trycks in längst in i en garderob. Kläder försvinner.
Misstag kan alla göra men stå för dem. Det börjar gro en känsla av maktlöshet. Mormor har knappt någon syn kvar och bensåret behandlas fel gång på gång med vätskor som hon inte tål. Det står i journalen. Journalen som Bokens vårdboende inte orkar läsa. Min mormor har aldrig varit sjuk så hon har inte sökt sjukvård i hela sitt liv förrän nu på ålderns höst. Då förstår ni längden på journalen.
Gång på gång diskuteras mormors situation med personalen på avdelningen. Gång på gång brister handlingsplanen. Ingenting förändras och allting löper på i tystnad ro. Vi i familjen spelar teater och fortsätter städa lägenheten, diska efter personalen, tömma papperskorgarna, plocka fram kläderna.
Vad ska man göra? Vi vill ju att hon ska ha det bra. Kunna känna sig trygg När det kryper fram en tanke om hur de boende som inte får besök av anhöriga har det så slår jag bort dem direkt. Det vågar jag inte tänka på.
JW
Svar på insändare ”Det kunde absolut vara värre, men ska det vara såhär?”
Vi beklagar djupt din upplevelse av din anhöriges vistelse på Bokens vårdboende. För oss är det viktigt med dialog och önskar att du som anhörig med frågor eller synpunkter tar kontakt med oss. På så vis vet vi vilken av våra boende det berör. Det är en förutsättning för att vi ska kunna ta dina synpunkter vidare och arbeta för en bättre upplevelse för både din mormor och för dig som anhörig.
Cecilia Kåhlin, enhetschef Bokens vårdboende
Catherine Stolfer Suneson, verksamhetschef äldre