I dagens samhälle är ekonomisk självständighet en grundläggande förutsättning för jämställdhet mellan könen. Trots detta är det fortfarande många kvinnor som är ekonomiskt beroende av sina partners, vilket kan leda till en ojämn maktfördelning inom hushållet. Ett sätt att motverka detta är genom att införa delat försörjningsstöd, där varje individ i ett hushåll får sin del av det ekonomiska biståndet istället för att det betalas ut till hushållet som en enhet. 

Varför delat försörjningsstöd? 

Ekonomisk självständighet: Genom att dela upp försörjningsstödet får varje individ direkt kontroll över sin egen del av biståndet. Detta minskar risken för ekonomiskt beroende och kan stärka individens ställning inom hushållet. 

Minskad risk för ekonomiskt våld: Ekonomiskt våld, där en partner kontrollerar den andras tillgångar, är ett allvarligt problem. Delat försörjningsstöd kan minska denna risk genom att säkerställa att varje individ har tillgång till sina egna medel. 

Jämställdhet i praktiken: Att behandla varje individ som en självständig ekonomisk enhet är ett steg mot att uppnå verklig jämställdhet. Det visar att samhället värderar varje persons ekonomiska bidrag och behov lika högt, oavsett kön. 

Exempel på kommuner.

Flera kommuner i Sverige har redan börjat tillämpa delat försörjningsstöd med positiva resultat. Här är några exempel: 

Göteborgs stad har infört delat försörjningsstöd som en del av sitt arbete för att främja jämställdhet. Detta har lett till att fler kvinnor har kunnat ta steget mot ekonomisk självständighet. 

I Malmö har delat försörjningsstöd bidragit till att minska ekonomiskt våld och stärka kvinnors ställning inom hushållet. 

Uppsala kommun har sett en ökning i antalet kvinnor som söker arbete och utbildning efter införandet av delat försörjningsstöd, vilket tyder på att ekonomisk självständighet kan leda till ökad aktivitet på arbetsmarknaden. 

Kramfors kommun deklarerade i veckan att man nu påbörjar arbetet med att motverka det ekonomiska våld som försörjningsstöd kan leda till.

Nackdelar med delat försörjningsstöd som kan vara värda att överväga: 

Administrativ komplexitet. Att implementera och administrera delat försörjningsstöd kan ökad byråkrati och längre handläggningstider. 

Risk för konflikter. Delat försörjningsstöd kan leda till konflikter och kan skapa spänningar och påverka relationen negativt. 

Ojämlikhet i arbetsmarknaden. Om en av parterna har svårare att hitta arbete eller har lägre inkomstmöjligheter, kan delat försörjningsstöd inte fullt ut kompensera för dessa skillnader. Det kan leda till fortsatt ekonomisk ojämlikhet trots delat stöd. 

Påverkan på incitament. Det finns en risk att delat försörjningsstöd kan påverka incitamenten för att söka arbete eller utbildning, särskilt om stödet upplevs som tillräckligt för att täcka grundläggande behov. 

Kulturella och sociala normer. I vissa kulturer och samhällen kan det finnas starka normer och förväntningar kring könsroller och ekonomiskt ansvar. Delat försörjningsstöd kan utmana dessa normer och möta motstånd. 

Det är viktigt att väga dessa potentiella nackdelar mot fördelarna och att utforma systemet på ett sätt som minimerar negativa effekter. 

Delat försörjningsstöd är inte bara en ekonomisk reform, utan en viktig åtgärd för att främja jämställdhet och stärka individers rätt till ekonomisk självständighet.
Trotts dessa nackdelar så blir slutsatsen ändå att genom att införa detta system kan vi ta ett stort steg mot ett mer jämställt samhälle där alla har samma möjligheter att forma sina liv.
Så vad väntar Sveriges övriga kommuner på och varför driver inte Tidöregeringen på denna viktiga reform?