Det innebär att många tidigare dagstidningsläsare nöjer sig med att hålla sig uppdaterade med att läsa nyheter på nätet eller lyssna på nyhetssändningarna i radio och tv.
Allt fler är utan en färsk dagstidning på frukostbordet. Alarmerande rapporter om ungdomars bristande läsförståelse kräver större insatser av både skolan och föräldrarna. Vad skulle en upphöjning av dagstidningen till läromedel i skolan betyda? Vad finns det för pedagogiska motiv? Alla elever kan hitta något de är intresserade av i tidningen och samtidigt träna upp sin läsförmåga.
En lokaltidning speglar en omgivning där eleverna känner sig hemma. Tidningen utvecklar deras omvärldsuppfattning, särskilt om de får arbeta med händelser i det samhälle och den verklighet de själva lever i. Ökar förståelsen för vad som händer i deras hemmiljö. Tidningstexterna inbjuder till reflektion och eget ställningstagande, vilket gynnar deras förståelse för vad demokrati är.
Att arbeta med en dagstidning stämmer väl med skolan uppdrag, som betonar vikten av att tänka kritiskt, granska fakta och inse konsekvenserna av olika alternativ. Med ett sådant arbetssätt närmar man sig ett vetenskapligt sätt att arbeta och tänka. Om eleverna engagerar sig i den lokala dagstidningen får de överblick och kan sätta ett händelseförlopp i ett sammanhang.
Många ungdomar läser och kommunicerar dagligen på sociala medier, där interagerar de med ett kortfattat sms-språk för att spara tid. Den lokala dagstidningen har ett ansvar för att förmedla språket korrekt. Den speglar aktuella händelser, stimulerar till debatt, tränar den muntliga framställningsförmågan och bidrar till bättre läsförmåga och läsförståelse. Visst kan den dagliga tidningen vara ett läromedel i skolan?