Först vill jag tacka Agneta Eriksson för det värdefulla inlägget den 30/3 med rubriken "Bygg inte bort åkermarken". Det var mycket informativt och tankeväckande.
En av orsakerna till det inlägget torde vara en artikel i Corren 27/3 med rubriken "Åkermark ska bli bostäder". Artikeln anger att ett beslut om planbesked väntades som skall ge klartecken för upprättandet av en detaljplan som möjliggör att bebygga ett oexploaterat område om 30 hektar åker- och hagmark norr om Lambohovs säteri
Min bestämda åsikt är att även om området ligger inklämt mellan bebyggelse i Lambohov och Slaka borde det få förbli oexploaterad god åkermark med en fortsatt känsla av trivsam landsbygd. Vår livsmedelsproduktion är starkt beroende av bördig god åkermark.
Livsmedelsförsörjningen är av globalt intresse. Den odlade jorden i världen har minskat katastrofalt. Utredning visar att det 1960 fanns 0,46 hektarodlad jord per person. Det motsvarar en cirka två tredjedels fotbollsplan. 2010 fanns mindre än 50 procent kvar av den arealen som sjunkit till 0,22 hektar per person. Samtidigt visar prognoser fortfarande att världens befolkning kan öka till 9 miljarder till 2050. Det kommer i så fall att medföra att det då bara blir kvar 0,16 hektar per person.
Det kan ju tyckas att 30 hektar hit eller dit inte har så stor betydelse. Som jag i tidigare inlägg framfört gjordes en utredning när på- och avfarten till motorvägens anslutning vid Öresundsbron byggdes på svenska sidan. 30 hektar prima skånsk jordbruksmark togs då i anspråk och förstördes för all framtid som odlingsmark. På dessa hektar hade säd kunnat odlas som varje år producerat över 500 000 brödlimpor.
Så vill jag poängtera att jag med min bakgrund inom byggverksamheten inte tycker att bostadsbyggandet är oviktigt. Det är snarare tvärtom. Mitt budskap är dock följande. Det finns icke odlingsbar mark. Bygg på den samt bygg på höjden för att utnyttja marken optimalt. Förbjud allt byggande på odlingsbar mark, och höj då istället befintliga byggnader på redan ianspråktagen mark. Låt oss samtidigt slippa att se dessa miljöförstörande livsmedelstransporter från utlandet på våra vägar.
Sigvard Henriksson