Hur ska jag klara mig utan mitt ob-tillägg?

Ungdomar arbetar inte kvällar och helger för att vi är flexibla och morgontrötta, utan för att vi annars inte kan få ihop en dräglig lön på våra låga kontrakt, menar insändarskribenten.

Jag är så trött på att inte kunna umgås med mina vänner eller tacka ja till min familjs middagsbjudning. Att alltid sitta i kassan till sena kvällar och konstant vara tillgänglig för arbetspass på mina lediga dagar, menar insändarskribenten.

Jag är så trött på att inte kunna umgås med mina vänner eller tacka ja till min familjs middagsbjudning. Att alltid sitta i kassan till sena kvällar och konstant vara tillgänglig för arbetspass på mina lediga dagar, menar insändarskribenten.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Insändare2022-10-25 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag arbetar som butiksmedarbetare i en livsmedelsbutik. Jag slår in tomater i kassan, frontar mjölk i mejeriet och lämnar ut paket i förbutiken. Jag småpratar med äldre, umgängestörstande stamkunder och hjälper kunderna att hitta tryffeloljan till fredagens pastarätt. Jag trivs bra på mitt arbete, och ännu bättre med mina kollegor.

Men mitt i vardagens lunk så finns det en oro i min mage som växer sig större. Hur ska jag överleva? Jag har 20 timmar på mitt anställningskontrakt. Min lön består av 22 procent ob-ersättning, för att jag arbetar kvällar och helger. Arbetsgivarna argumenterar för att kväll- och helgjobb är flexibelt och att ungdomarna vill arbeta dessa tider, därför är inte längre ob-tillägget skäligt som en faktiskt obekväm tidsersättning. 

Jag är ledamot i lokala ungdomskommittén i Handels Avd 16 Linköping. Vi har haft många och långa diskussioner kring just ob-ersättning samt otaliga samtal ute i våra branscher. Med både medlemmar och ickemedlemmar, där en stor andel är just under 30 år. Vår uppfattning är att ungdomar inte arbetar kvällar och helger för att vi är flexibla och morgontrötta, utan för att vi annars inte kan få ihop en dräglig lön på våra låga kontrakt. 

Vi ungdomar gör avkall på familjeliv, födelsedagskalas och tacofredag. Inte för att vi vill, utan för att vi annars inte kan garantera att vi kan täcka våra mest basala utgifter för ett självständigt liv. Inte minst med tanke på den ökande inflationen och bristen på lägenheter med skäliga hyror. Vi har helt enkelt inte råd att tacka nej till arbetspass som är förlagt på kvällar eller helger.

Jag är så trött på att inte kunna umgås med mina vänner eller tacka ja till min familjs middagsbjudning. Att alltid sitta i kassan till sena kvällar och konstant vara tillgänglig för arbetspass på mina lediga dagar. Nu nalkas avtalsförhandlingarna inför våra nya kollektivavtal och likt tidigare förhandlingar, så misstänker jag att ob-ersättningen kommer vara hårt ifrågasatt.

Diskutera inte mitt ob-tillägg, diskutera i stället vår anställningstrygghet och målsättning för högre anställningskontrakt!