Ibland går man in och handlar i en butik ovetandes om att den är på väg att stänga för dagen, och det är helt okej. Förhoppningsvis blir kunden upplyst av personalen om att det närmar sig stängningsdags och respekterar detta genom att antingen skynda sig på eller komma tillbaka en annan dag, och det är också helt okej. 

Vad som däremot inte är helt okej är att som kund bli upplyst om att det är stängningsdags, visa att man uppfattat detta, men varken skynda sig på eller gå därifrån, utan fortsätta handla som om det vore mitt på dagen. Vi säger till – ibland flera gånger – och vi väntar, och vi väntar. Men kunden tar fortfarande tid på sig genom att navigera sig runt bland alla hyllor och avdelningar i långsam takt. 

Som butiksanställd under många år är detta något jag fått uppleva hundratals gånger. Vi kan förstås inte låsa butiken och gå hem för dagen medan en kund är kvar i butiken, och detta har vid många tillfällen inneburit att vi blivit försenade hem till familjen, till kalas, till bussen och till diverse fritidsaktiviteter. Aktiviteter vi sliter om dagarna för att kunna medverka i. 

Tro det eller ej, men vi som jobbar i butik har faktiskt också ett liv utanför jobbet.