Replik på två texter av Åsa Wennergren (L).
I "Inget annat än ett välfärdssvek" (29/1) klagar hon på att regeringen är senfärdig med utbetalning av beslutade relativt höga stöd. Den kritiken instämmer vi i.
I den andra – "Avsevärd administration kring lunchkupongerna" (29/1) – redovisas Linköpings kommuns stöd, som i huvudsak endast består av anstånd med betalningar.
Wennergren har uppenbara problem med att förena egen retorik med egen praktisk handling. Låt oss ta ett konkret exempel: Mitt under covidkrisen har kommunen dragit in en stående beställning av matlådor från Drottningbaren som de levererat till kommunala enheter.
Linköping gjorde ett exceptionellt bra resultat 2020, närmare 500 miljoner i överskott. Mot den bakgrunden vore det rimligt att kommunen använder del av dessa medel till att stimulera den lokala ekonomin.
Lunchkupongerna för gymnasieskolan borde återinföras, våra restauranger i Linköping serverar god och näringsriktig mat. Det finns fortfarande tid för Linköping att agera, företag och föreningsliv behöver tillfälligt stöd på olika sätt i dessa svåra tider. Det är dags att kommunen börjar agera.