Använd samma jämförelsetal i artiklar

Några som helst försök att närmare definiera vad som här avses med orden egenskap eller rasegenskap görs inte i artikeln, menar insändarskribenten.
Några som helst försök att närmare definiera vad som här avses med orden egenskap eller rasegenskap görs inte i artikeln, menar insändarskribenten.

Jag läste Erik Jersenius artikel i Corren och slogs återigen av ofoget att använda olika jämförelsetal i samma artikel.

Insändare 11 januari 2022 10:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på krönikan på kultursidan "Rasistiska SD-väljare och konspiratoriska unga" (5/1):

Jag läste Erik Jersenius artikel i Corren och slogs återigen av ofoget att använda olika jämförelsetal i samma artikel. Han säger i ena meningen att ”… SD:s och KD:s väljare, 60 resp 30 procent är övertygade om …”. I nästa mening ”… var fjärde SD-väljare och knappt var femte KD-väljare …” Nästa exempel ”… bara var 20:e hyser sådana åsikter jämfört med 11 procent av SD:s väljare”.
Varför inte hålla sig till samma jämförelsetal i samma artikel? Det förvirrar ju bara läsaren.

Det är ju vanligt förekommande både i tidningar, tv och radio att man blandar. Ena stunden är det 20%, andra en femtedel för att senare använda 4 av 20. I samma artikel/reportage. Den som inte är helt hemma i matematiken får ju inget grepp om detta.
När man pratar om ökningar säger man ibland 150% för att i nästa stund använda 2,5 gånger.
Vid minskningar anges till exempel minskat med en fjärdedel, minskat till en fjärdedel, minskat med 25%, minskat till 25% eller 4 gånger mindre. Blandat i samma artikel/reportage.
Har även sett där man redovisar minskningar med 120%, hur det nu går till?

En annan sak, när man redovisar till exempel ökningar med 3 200% uppfattar de flesta att det är väldigt mycket, men hur mycket? Har det ökat 32, 320, 3200 gånger eller kanske 33 gånger? 
Har även sett att man skriver om ”en ökning med 17 000%”, en fullständigt obegriplig siffra. Skriv att det är en ökning med ett antal gånger istället.
Ofta slarvas det när man säger/skriver procent men menar procentenheter. Till exempel ”M har ökat med 1,5% sedan förra mätningen”, vilket är försumbart. Det man troligen menar är att de ökat med 1,5%-enheter vilket är mera dramatiskt.
Som tidning borde man väl kunna ha som riktlinje att använda samma jämförelsetal i samma artikel. 

Sture Axelsson

Svar på "Rasistiska SD-väljare och konspiratoriska unga":

”Rasistiska SD-väljare och konspiratoriska unga”. Detta är rubriken på en tvåsidig artikel i Corren. Där återges en undersökning av 2500 svenskar utförd av Föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF). Krönikören väljer här att lyfta fram att ”nästan hälften av SD-väljare hyser den rasistiska villfarelsen att det går att dela in mänskligheten i raser med specifika rasegenskaper”. Några som helst försök att närmare definiera vad som här avses med orden egenskap eller rasegenskap görs inte i artikeln.
Ställer man frågor med tillräckligt diffust ordval och använder sig av begrepp med många olika betydelser, innebörder och synonymer kan man få vilka svar som helst, och kanske framförallt uttolka de svar man vill ha. Orden egenskap och rasegenskap är utmärkta exempel på sådana begrepp.
Ordet egenskap har i SAOL förklaringen ”utmärkande drag”, i Svensk Ordbok är synonymerna ”drag och kännetecken”. Enligt Woxikon har ordet egenskap 45 olika synonymer där bland annat ”drag och kännetecken” ingår. Enligt Wikipedia kan en egenskap vara ”man eller kvinna”, ”blåögd” eller ”vad som helst”.
Mot bakgrund av ovanstående är det fullt rimligt, och knappast ”rasistiskt”, att tycka att människor med olika ursprung har specifika kännetecken, i referatet kallade rasegenskaper. Alla människor ser till exempel omedelbart om en människa har egenskapen svart eller vit hudfärg. Med hudfärg följer ofta andra yttre egenskaper. Ingenstans i referatet framgår att de som svarat på enkäten fått veta om frågan gällt yttre egenskaper eller de så kallade inre egenskaperna som till exempel intelligens, empati mm. Detta medför att både undersökning och referat kan vara utan relevans.
Om det definitionsmässigt är en ”rasistisk villfarelse” att se skillnad på svart och vit är nog alla människor rasister. Är inte något så elementärt som svart respektive vit hudfärg ett klassiskt exempel på specifik rasegenskap? Vet egentligen VoF, som är en gren av ”skeptikerrörelsen”, och krönikören vad man frågat om och hur de tillfrågade uppfattat frågan? Om så inte är fallet är kanske både undersökning och referat undermåliga och ett tveksamt underlag för att tvärsäkert spela ut det numera utslitna kortet ”rasism”.
"Ordval har betydelse"

Svar från Corren:

Tack för synpunkter om jämförelsetal. Vi tar det till oss. Det var inte vår mening att göra det mer svårbegripligt för er läsare utan mer ett försök att variera språket. Undersökningen från Vetenskap och Folkbildning genomförs av Kantor Sifo. I år har den större fokus på att undersöka rasideologiska föreställningar och för första gången ställdes frågor som syftade till att mäta antisemitiska tankegångar.

I kategorin ”påstående av människan” fick de svarande följande påstående: 

* Mänskligheten består av raser med olika medfödda personlighetsegenskaper. 17 procent svarade ja.

* Det är meningsfullt att dela in människan i olika biologiska raser. 6 procent svarade ja.

* Homosexualitet är en defekt. 5 procent svarade ja.

* Mänskliga raser bör hållas åtskilda. 4 procent svarade ja.

* Judar har för stort inflytande i samhället. 3 procent svarade ja.

VoF kommenterar resultatet så här: ”Var sjätte svensk anser att mänskligheten består av raser med olika medfödda personlighetsegenskaper. Dock är det bara fyra procent som anser att vissa raser är mer värda än andra ­- den extremaste rasideologiska uppfattningen.” 

Som chefredaktör tycker jag att rapporten är en oerhört sorglig läsning och vi står självklart alltid upp för demokrati och människors lika värde. Vill du läsa rapporten i dess helhet hittar du den på www.vof.se

Maria Kustvik, chefredaktör och ansvarig utgivare Corren


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa