Värnplikt skönmålas ofta som både skola och integrationsverktyg. I själva verket är det din livförsäkring, bekostad men ej åtnjuten av andra. Värnplikt handlar ytterst om ansvarstagande med livet som insats.
År 1990 genomförde 37 procent av årskullen värnplikt. Nu är den åldersgruppen över 50 år gammal. Andelen sjönk drastiskt fram till värnpliktens avskaffande 20 år senare och har efter återinförandet år 2018 ökat till omkring 5 procent av årskullen varje år. De flesta krigsföra svenskar har således inte genomfört värnplikten, men tar sig likväl friheten att pådyvla andra den.
Tyvärr är detta ett stående inslag i den svenska tankebanan. Ansvar är bra så länge det gäller andra. Vi ser det i allt från vindkraftsbyggande och skattebetalande till flygåkande och flyktingmottagande. Självklart skall vi ta emot flyktingar så länge de bosätter sig i någon annans hus. Rent seeking eller fördelssökande på svenska må fungera någotsånär i fredstid. En krigssituation ställer däremot högre krav på både ärlighet och samarbetsförmåga.
Övre åldersgräns för grundutbildning med värnplikt är 47 år. Jag förutsätter därför att alla friska, opliktade värnpliktsvurmare snarast och förbehållningslöst inställer sig vid närmsta pliktverk. Du som underlåter att ta detta ansvar bör sluta leka med andras liv och hålla låg profil i frågor om värnplikt och Nato. Det gäller även landets försvarsglada ledarsidor.
När bomberna faller står jag upp för din frihet. Vad gör du?