Svar på nyhetsartikeln "Janne dog undernärd efter ett fall: Ingen ska ha det så" (28/10):
Hur svårt kan det vara att inte lära av historien? Som anhörig till en före detta boende på en av avdelningarna på Kopparsvanen, känner jag igen mycket av de klagomål som Corren skriver om.
Under många år har jag påtalat bristerna på¨boendet till utförarens chef och även personligen till socialchefen! Klagomålen borde därför vara väl kända av ansvariga personer, utan att några förbättringar har genomförts!
Många av klagomålen är självklara saker som under alla år borde ha åtgärdats eftersom ekonomin inte påverkas, utan det är vilja och empati som verkar saknas!
Jag tycker verkligen att alla gamla som en gång flyttar till ett vårdboende borde bemötas med respekt och ett värdigt omhändertagande!
Det hjälper inte att socialchefen gång på gång uttalar sig att det inte är bra! Det vore snart dags med påtagliga förändringar som alla kunde märka av!
Eftersom min anhörige har bott på Kopparsvanen sedan det var nybyggt, har jag god insyn i hur vården fungerar (eller inte fungerar).
Jag efterlyser resultat och inte bara prat och beklagande!
Min förhoppning om en bättre vård, när kommunen tog över verksamheten, verkar inte uppfyllas. Vad behöver göras för att ansvariga skall ta till sig de brister som finns och som fortgår år efter år?