Sjuka blir hemskickade för att de inte fÄr plats

Plötsligt prioriterar vi som pÄ en masskadeplats. Den mest sjuka fÄr lÀggas in, resten skickas hem och sÄ skjuter vi pÄ problemet och hoppas att det ska gÄ bra, skriver en ambulanssjuksköterska.

Jag ser sjuka mÀnniskor bli hemskickade för att de inte fÄr plats. Jag hÀmtar dem ofta nÄgra dagar senare i ett förvÀrrat tillstÄnd, skriver en ambulanssjuksköterska.

Jag ser sjuka mÀnniskor bli hemskickade för att de inte fÄr plats. Jag hÀmtar dem ofta nÄgra dagar senare i ett förvÀrrat tillstÄnd, skriver en ambulanssjuksköterska.

Foto: Dennis Pettersson

InsÀndare2023-02-17 05:00
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Jag Àr inne pÄ mitt 19:de Är som ambulanssjuksköterska. Jag har sett en ledsam utveckling som samhÀllet blundar för.

Jag ser sjuka mÀnniskor bli hemskickade för att de inte fÄr plats. Jag hÀmtar dem ofta nÄgra dagar senare i ett förvÀrrat tillstÄnd. VÄra duktiga lÀkare Àr bakbundna. Plötsligt prioriterar vi som pÄ en masskadeplats. Den mest sjuka fÄr lÀggas in, resten skickas hem och sÄ skjuter vi pÄ problemet och hoppas innerligt att det ska gÄ bra.

Jag kan ocksÄ sÀtta diagnosen ensamhet/inte sedd pÄ sÄ mÄnga mÀnniskor. Barn, unga som gamla. Jag ser social misÀr hos barn dÀr samhÀllet har missat deras förÀldrar frÄn tidig start i livet eller frÄn ungdomsÄren.

Jag ser gamla som sitter eller ligger ensamma i sin lÀgenhet dÀr den enda sociala kontakten Àr hemtjÀnsten som hinner stanna nÄgra minuter, om de nu har rÄd med hemtjÀnst.

Jag ser de som vill in pÄ ett Älderdomshem, men som inte fÄr plats eller inte Àr tillrÀckligt sjuka.

FrÄn och med dag ett i mitt yrke har jag hört regionen krÀva besparingar, detta gÀller Àven kommunerna. DÀr tÀnker jag pÄ socialarbetarna som ocksÄ har en budget att förhÄlla sig till. Dessa tappra medarbetare fÄr ocksÄ prioritera, vem har det sÀmst.

Hur tÀnker vi nu?

De sanna hjÀltarna genom vÀrldens historia har varit och Àr de som inte tÀnker pÄ makt utan de som tÀnker pÄ och lyssnar pÄ folket. De har sÀrskilt lyft de grupper som Àr mest utsatta för att de har minst möjlighet att bli hörda.

Plötsligt har det hÀnt stora under och tro mig, det finns sÄ mycket vi kan göra, det Àr inte för sent!

Jag tappar all respekt nÀr jag hör alla debatter dÀr man lÀgger allt fokus pÄ att kasta skit pÄ varandra som partiledare och lyfta sig sjÀlv till skyarna. Jag tÀnker pÄ hur mycket förberedelsetid det mÄste ha tagit. Tid man i stÀllet kunde ha lagt pÄ att vilja bli en sann historisk hjÀlte. Det kommer dessutom kosta samhÀllet mindre i slutÀnden.

Jag hoppas ocksÄ den dagen kommer dÄ tv börjar sÀnda galor dÀr vi samlar in pengar till forskning och arbete i psykisk ohÀlsa. TÀnk om alla visste hur lÀget Àr och vaknade till och insÄg att det krÀvs inte jÀttemycket för att se och hjÀlpa en medmÀnniska.

Jag har hopp, men vÀntar bara pÄ hjÀlten som sitter pÄ makten att dra igÄng nÄgot stort!