Allt svårare att äta på restaurang som allergiker

Det händer ofta att ingen av personalen kan svara på vad maten innehåller. Då skyller man på att man har kastat förpackningen, skriver en allergiker.

Att kunna ange vad maten innehåller borde vara ett myndighetskrav även för restauranger och andra allmänna näringsställen, menar insändarskribenten.

Att kunna ange vad maten innehåller borde vara ett myndighetskrav även för restauranger och andra allmänna näringsställen, menar insändarskribenten.

Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

Insändare2023-02-20 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att vara allergiker och besöka restauranger har blivit ett gissel. Under de senaste åren har en attitydförändring skett från restaurangnäringens sida när det gäller bemötandet av oss allergiker. Det verkar som att vi allergiker är till mer besvär än en välkommen matgäst. Trots att det framgår av skyltar vid kassorna att man ska ta kontakt med personalen beträffande matens innehåll och önskemål, möts man ofta av en frågande eller negativ attityd varför man över huvud taget ställer frågan. Personalen vid kassorna förutses ha den kunskapen om matens innehåll utan att behöva springa in i restaurangköket och fråga kocken. Det är vid kassorna som jag måste besluta mig för att äta eller inte innan jag betalar.

Det vore önskvärt att alla restauranger angav på sin hemsida om maten innehåller några ämnen som vi allergiker reagerar mot. Alla andra leverantörer måste ange vad produkten innehåller vid saluföring eller försäljning. Det händer ofta att ingen av personalen kan svara på vad maten innehåller. Då skyller man på att man har kastat förpackningen. Att kunna ange vad maten innehåller borde vara ett myndighetskrav även för restauranger och andra allmänna näringsställen. Då kan vi allergiker direkt se i våra telefoner eller datorer vilken restaurang vi kan besöka och känna oss välkomna till.

Detta är ett problem i allmänhet, men i synnerhet beträffande restaurangerna i och runt Mjölby. Ett av exempel är att alla restaurangerna har liknande mat samma dag, till exempel schnitzel på fredagarna. Ibland serveras schnitzel och stekt fisk samtidigt, vilket innebär att båda maträtterna är panerade med strömjöl. Ett annat problem är såserna för glutenallergiker. Man behöver inte använda mjöl, när det finns maizena. Ibland nämner man till exempel att såsen inte är glutenfri, men maten i övrigt kan ätas vilket är okej. Men ändå har man använt sås som garnering över maträtten, vilket gör att man inte kan äta maten i alla fall.

Ofta serveras korv i olika former. Personalen meddelar ofta att den korven som serveras innehåller inget mjöl och är glutenfria. Men när man ställer ytterligare frågor om korven kan man inte svara, utan säger att man har kastat förpackningen, så man vet inte vad den innehåller. Vad gör en glutenallergiker då? I biffar använder man korngryn eller mjöl som innehåller gluten. Vid tillagning av porterstek tillsätts ämnen som i grunden innehåller gluten.

Vad som är anmärkningsvärt är att om man ber om en annan sås, till exempel en enkel brunsås som ersättning för den ordinarie såsen, då blir man hänvisad till à la carte, som naturligtvis är mycket dyrare. Det är ett fult sätt av restaurangerna att utnyttja människor med särskilda behov.

Vi allergiker får sluta att äta våra luncher ute på restauranger och börja köpa färdiglagad mat från butikerna och värma i våra värmeskåp och ugnar.