Jag är efter en svår sjukdom sängbunden och bor numer på ett kommunalt vårdhem. Har flera år kvar till pension och jobbar på distans från sängen. Är alltså inte ett sjukt kolli, utan har fortfarande livsglädje kvar.
Om inte matbuden funnits skulle jag varje dag, 365 dagar om året, endast kunna äta det kommunen serverar.
Många människor i samhället kan inte springa ner till närmsta matställe och hämta mat. Likaså kan de inte gå till affären för att handla något gott att tillaga hemma.
För mig och alla andra med problem att röra sig är de smutskastade matbuden hjältar och ger oss lite glädje i ett övrigt jobbigt liv.
Tänk på att det är helt okej att ge ditt matbud lite dricks när de kommer med din kvällsmat.