Läste i Corren om hur åldringsvården går till i "Linköpings kommun" den 29/7. Först vill jag tacka Gerd och hennes dotter Susanne som delar med sig av sin berättelse om hur vi åldringar behandlas i ett utsatt läge. 

Tycker att Linköping som är en storkommun kunde löst det på ett bättre sätt. Det finns ingen ursäkt!

Tänker mest på de som inte har någon anhörig som träffar dem, när de måste genomlida sådana metoder som råder.