Äldreomsorgen för människor i beroendesjukdom nedmonteras

Människovärde och jämlik vård ska gälla alla, skriver en tidigare sjuksköterska och verksamhetschef på Augustbergsgården i Tannefors,

När jag föreläser nationellt och samtalar med forskare är det med stolthet jag berättat om det föredöme Linköping är, menar insändarskribenten.

När jag föreläser nationellt och samtalar med forskare är det med stolthet jag berättat om det föredöme Linköping är, menar insändarskribenten.

Foto: Annelie Boström

Insändare2024-10-07 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag började arbeta på Augustbergsgården 2015 som sjuksköterska och sedermera som verksamhetschef. Vid tillträde 2018 gjorde IVO inspektion och bedömde Augustbergsgården som ett särskilt boende för äldre med en åldersgräns på 50 år.

Vi hade en läkare från Vårdcentralen Tannefors som med respekt och kunskap gav jämlik vård. Jag som arbetat 40 år inom beroendevård i olika former kan med säkerhet säga att få ett tryggt kvarboende med nykter gemenskap och vård i livets slutskede, av trygg personal med HSL-utbildning och med sjuksköterska till hands dygnet runt, är unikt. 

När jag föreläser nationellt och samtalar med forskare (se rapport Lunds universitet) är det med stolthet jag berättat om det föredöme Linköping är. 

Nu slås tryggheten undan i livets slutskede för en målgrupp som självklart inte som unga hade det liv som blev som mål, utan drabbats av beroendesjukdom och samsjuklighet i form av psykiska och fysiska sjukdomar. Människovärde och jämlik vård ska gälla alla.